Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kring märkesåret 1905 - Svensk parlamentarism under 20 år. Den nuvarande ordningens Akilleshäl. Sept. 1925
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
hövding Hj. Hammarskjöld ivrigt ombedd när han åtog
sig uppdraget att bringa den framträngande svenska
parlamentarismen på fall, men han kunde naturligtvis icke
undgå att märka vilken lättnad det var för
konungamakten när han återvände till sin lysande isolering på
Uppsala slott.
Nyligen har konungen genom sitt Ränneslättal kommit
en och annan att undra om man icke här har en signal att
förbereda sig på ett nytt 1914. Ganska säkert äro dessa
farhågor onödiga. Vad konungen yttrade vid minnesfesten
för Smålands husarregemente var icke klokt eller nyttigt,
men detta närmast ur konungamaktens egna synpunkter.
Det kan icke vara till dess gagn att peka på det
förhållandet att den konstitutionelle regenten under en
parlamentarisk regim någon gång kan råka i det läget att det blir
hans tunga plikt att i konseljrummet vara med om beslut
som icke låta sig förenas med hans personliga
övertygelse. Man kan icke bestrida att konstitutionalismens
och parlamentarismens system av teori och logik kunna
uppvisas leda in absurdum, i det att de pålägga en man,
regenten, skyldighet att handla på ett sätt som icke är
tillåtet för den enskilde medborgaren. Dessa system äro
emellertid icke avsedda för filosofiskt ändamål, utan
praktiska anordningar som befunnits ägnade att möjliggöra ett
rimligt ordnande av statsstyrelsen. Men förutsättningen för
att det hela skall gå är att systemens skrivna och oskrivna
grundlagar noga respekteras och att man i övrigt låter
mänsklighet och billighet få råda i umgänget och i
omdömena.
Vanskligheterna vid problemets lösning komma från helt
annat håll än från konungamakten, nämligen från det
ledsamma faktum att det tycks bli allt mindre utsikter att få
till stånd en politisk majoritet. Efter lantmannapartiets
stora tid har det aldrig hänt att det i andra kammaren,
»den företrädesvis regeringsbildande», funnits ett parti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
