Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kring märkesåret 1905 - Karl Staaff och parlamentarismen. Försök till tydning av sfinxens gåta. Okt. 1925
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
mentarismens anda kunde envar se och hans två ministärer
föllo därför att ministerchefen oböjligt höll fast vid
parlamentarismens principer. Han sörjde för att fordran på
andra kammarens ställning som den företrädesvis
regeringsbildande kom att inta den främsta platsen på det
liberala programmet. Men ändå kan det påstås att ingen
hade en riktig föreställning om vad frågan om
parlamentarismen betydde för Staaff, i vilken grad den var hans
själs dominerande patos och hur oavlåtligt den sysselsatte
hans tankar. I själva verket var det mycket naturligt att
ingen fullt fattade sammanhanget. Inom den Staaffska
kretsen funnos ju åtskilliga politiskt intresserade som
också ville arbeta för de parlamentariska idéernas
förverkligande i vårt land. De diskuterade flitigt och ivrigt
hithörande problem, därvid särskilt upptagna av
spörsmålet om hur den engelska kabinettsparlamentarismen
skulle modifieras för att komma i samklang med svensk
tradition, svenska riksdagsvanor och svensk allmän
åskådning. Sverige har ju en politisk historia lika stolt och lika
sammanhängande som själva England.
Om Staaff var närvarande vid dessa debatter, lade man
märke till hans olust att djupare inlåta sig på ämnet.
Han blev tyst och förde samtalet in på andra banor.
Pressades han någon gång med direkta frågor angående
sina åsikter om det ena eller andra rörande det
parlamentariska systemets detaljer, svarade han gärna undvikande
eller yttrade sig om någon rent periferisk punkt i den
praxis som kommit till användning i främmande länder.
Han höll ju under de tjugu år han aktivt deltog i det
politiska livet en mängd stora tal och föredrag i
riksdagen, i liberala samlingspartiet, vid de frisinnades
landsmöten och på agitationsturnéer genom vårt land. Mera
undantagsvis tog han därvid upp ämnet parlamentarismen.
Han undvek gärna själva namnet och talade i stället om det
demokratiska statsskicket, om förhållandet mellan den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
