Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strötankar i svensk politik - Från allenastyrande till parlamentarism. Förskjutning i ministärens ställning och ansvar. 17/3 1922
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
föregås av en rådplägning, där statsministern eller
vederbörande departementschef sätter konungen in i vad som
avses och försäkrar sig på förhand om att intet motstånd
kommer att resas från hans sida. Även en
socialdemokratisk regering finner sin uträkning i att tillmötesgå
konungamakten då sådant kan ske utan svårare principiella offer.
Däremot är i och för sig ingenting att anmärka. Det
kräves tvärtom ovillkorligen för gott samarbete. Hur dylika
eftergifter ta sig ut i praktiken, därpå fick allmänheten
ett färskt exempel för någon tid sedan, då ett i sak föga
värdefullt arbete på en omredigering av formuläret för
den kungliga författningssanktionen bromsades så gott som
i begynnelsen.
Det är emellertid alls icke meningen att dölja eller
undanskymma att det inträffat en betydande förändring i
förhållandet mellan konungamakt och ministär, liksom
mellan denna och representationen, en förändring som i sin
ordning modifierat den ministeriella ansvarighetens natur
och sättet för dess utkrävande. Regeringsformen angiver
de regler enligt vilka riksdagen vakar över att
statsråden verkligen
verkligen kontrollera riksstyrelsen i enlighet
med gällande lagar och författningar. Nu betecknar
ministären ett politiskt regeringsprogram och de olika
riktningarna inom landet anstränga sig för att komma
i det parlamentariska läge att de kunna angiva direktiven
för styrelsen genom att placera sina betrodda män vid
konungens sida i rådskammaren såsom det dagliga
personliga uttrycket för vad som begäres och förväntas. Öppet
eller tyst har regenten förklarat sig acceptera detta
program i och med ministärens utnämning. Att allt går
lagligt till antages som en självfallen sak, varåt det endast
undantagsvis behöver ägnas uppmärksamhet. Det kräves
att landet styres i överensstämmelse med flertalets vilja
och av män som ha dess förtroende. Ett sådant
förtroende är grundvalen för ministärens position. Detta för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
