Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strötankar i svensk politik - När avgår ett svenskt statsråd? Uppslag som övergivits och regler som vinna hävd. 19/4 1922
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
227
var dock icke utan att man tyckte sig märka på herrar O.
Nylander och P. E. Lindström hur förvånade de själva
kände sig över den plötsliga placeringen på
statsrådsbänken. Greve Taube hade ej hunnit hem från Berlin.
En plats för sig intar greve C. A. Ehrensvärds
avgång som sjöminister 1910. Den uppvisar ett av de mycket
sällsynta tillfällen i nyare tid då ett statsråd lämnat
sin post i tydlig anslutning
till omild
riksdagsbehandling. Däremot torde
ministerchefen med stort
jämnmod ha sett herr
Juhlin anmäla sin demission
1907 och herr Åke Hugo
Hammarskjöld sin 1909. I
båda fallen förelåg tillfälle
att byta upp sig. Greve
Hugo Hamilton torde ha
varit den som genom sin
på bekantskapen i
skolkommittén grundade
rekommendation föranlett herr
Juhlins utnämning till
civilminister. Att han nu var
villig att själv överta sin
skyddslings plats var ett krafttillskott för ministären. Och
på samma sätt var det till gagn för saken att herr
Hammarskjöld ersattes av den som inom
ecklesiastikdepartementet i realiteten lett arbetena för den skolreform som
förbereddes.
C. A. Ehrensvärd.
De övriga ministärerna efter 1905 ha haft så kort
livslängd att de ej i nämnvärd mån besvärats av partiella
ministerkriser. Undantaget är den expeditionsministär som
åtog sig sköta de löpande ärendena efter 1920 års val.
1 Nästa fall var hr Wohlins.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
