Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1;
235
ninger hafve, måge them upbyggie for skatteheman, och the, som
sådane skälig bevis icke frambäre eller bekomme kunne, skole up-
byggie sådane tompter cronene till beste och kalles cronegårder,
gt är, the som bärende eke-
och bökeskoger icke till schade äre. Hvilkit vi tilkenne gifve then
menige man uti Smålandh, ath the måge vette sig ther effter rette.
dog inge andre tompter än som före
Infördt under dateringen af Tynnilsö 6 martii.
I afseende på adelns rätt att återbörda gods ifrån kyrkor och kloster
inskärptes den redan tidigare gjorda föreskriften, att bördsmännen skulle
komma inför K. Maj:t med >sin bref och bevisning» I ett cirkulär till
Åbo och öfriga stift af den 27 maj samma år (registraturet anf. st. f. 147
äfven utgånget i tryck) heter det sålunda: »och forthenskuld hafve vi budit
och befaledt och nu mett thetta vort öpna bref biude och befale oss elskelig
verdug fader, bispen och capitlet udi Åbo, ath the icke tilstedie schole
någen effter thenne dagh ath tage någer godz, utjorder, engiestycker, fä-
marker, fiskevatn eller någen annan eigendom, som urminnes hefd "ock på
komin är, undan domkirken, icke heller i frå prebendor, socknekirkior eller
closter, mett minne ath en fulmyndig utaf capitledt och then som sådane
eigendom vederkennes vill” hafve både varit in for oss mett begges theres
skiell och bevisninger och hafve i then motten vår gunst, godh villie eller
dom belanget och forverfvat (jfr äfven skrifvelsen till herr Gustaf Olsson
i Vestergötland den 29 mars 1539, registraturet anf. st. f. 186).
I afseende på skjutsningen åter heter det i en skrifvelse till den vid
eriksmessan församlade allmogen den 16 maj 1538 (anf. st. f. 142 0. f.):
hvicke vi effter thenne dagh utsende vele mett vore bref eller ärend
skole hafve et besynnerligit teckn af sölf framme i bröstet; ther opå
vare utgrafvit vårt och rigesens vapn. Hvilke till eder, dannemen, mett sligt
teckn och vort passebort komendes vorde, them måge I fordra och hielpe
till thet beste på vore vegna. The andre, e hvem the tilhöre, som vele
fare the ärender kringom landet, thom behöfve I inthet svare, mett
minne I -vele thet utaf eders egin godh villie göre, eller och ath the gifve
eder ther skiell fore».
Hänförda till denna herredag i Nyköping förekomma i flerfaldiga af-
skrifter redan från slutet af sextonde, men isynnerhet från sjuttonde århun-
dradet ett mindre antal lagbestämmelser, hvilka icke ha någon direkt mot-
svarighet i sjelfva rådslaget. Afskrifterna öfverensstämma i allmänhet uti
att hänföra besluten till Svante Stenssons bröllop »s. Sigfrids dagh» i
Nyköping, men förlägga detta omväxlande till 1537 och 1538!). Äfven
uti enstaka lagcodices finnes denna s. k. »Nyköpings recess»> införd, så
t. ex. f. 124 i en Tidöarkivet fordom tillhörig, numera i k. Biblioteket
förvarad codex af k. Kristofers landslag, sign. n:r 70 och enligt utgifvaren af
Sveriges gamla lagar skrifven på slutet af 1500-talet. Denna afskrift saknar
dock hvarje tidsbestämmelse. Äfven uti en i Riksarkivet förvarad lagcodex,
beskrifven af Schlyter i inledningen till k. Kristofers landslag, s. XXXVIII,
och likaledes från slutet af sextonde århundradet, förekommer samma >re-
i en från den förra föga afvikande uppteckning, men med det vanliga
gget: »Thesse artickler vore beslutne i Svante Stenssons bryllop i Ny-
!) En afskrift i en Aschanei k
piebok i Riksarkivet har t. o. m. dateringen
»Vexiö 1530». Denna text är följd i K. (
ustaf I:s Registr. VII, s. 224 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
