Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En näktergal plägar mig, tidigt och sent,
Med sånger, där himlen blott vet hvad han ment!
Hans svärmiska längtan mitt bröst ej förstår,
Och blindt är mitt öga för sångarens tår.
Men kommer min fjäril, så grann som till dans,
Då sänker ruin törn vakt båd’ sabel och lans;
På solstrålen rider han in i min borg.
Och aldrig gör Rosa den riddaren sorg.
I ensliga hvalfvet af bok och af lind
Han kysser skön jungfrun på glödande kind;
Den rodnar, lik jorden, af vällustens vin,
Vid brudkvällsmusiken från surrande bin.
Jag vet, att den flyktige lämnar mig snart:
Som vattnets och ilens är kärlekens fart!
Men tröttsam på längd år en enformig vän,
Och fagrare lockar min fägring igen.
Gemensamt som solens är skönhetens sken:
En dåre blott vill henne njuta allen!
Bland stjärnornas andar så friast som störst,
Oändligt hon stillar det ändligas törst.
Ett hjärta blott slår i det eviga allt!
En lag blott jag lyder, hvad detta befallt.
I tusende skepnader klappar dess blod,
Och alla sig läska ur varandets flod.
Så delar jag med mig, till tidens fördrif,
Den flödande strömmen af tjusande lif.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
