Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då vågorna skifta i blått och i grönt,
Och strålar kring topparno leka!
Se, bränningens skum år s°i glänsande hvitt,
När böljorna slå emot skåren.
Men skakar orkanen sin vinge med dån,
Blir liafsjungfrun askgrå om kinden,
Och slites mitt segel från bristande rån
I tusende stycken af vinden;
Då klappar mitt hjärta af stolthet än mer
Bland böljor, som ryta mot skären.
Mig tycks att en stålklang, så ren och så klar,
Så skiftande dock och så präktig,
Af lif och af lust öfver böljorna far, —
Dess grundton år stark och är mäktig,
Hur vinden än växlar i dur eller moll,
När böljorna slå emot skären.
Ack, hård är den kamp, som vid stormvågors svall
Af seglaren kämpas på hafven.
Lugo står han dock bakom sin bräckliga vall,
Vid randen af djupblåa graf ven,
Och banar sin väg ibland dolda försåt,
När böljorna slå emot skären.
Han brottas med rasande vindarnes tropp,
Med strömmar och bränning och dimma.
Hur ofta, hur ofta är bleknadt hans hopp
I nödens och midnattens timma!
Bland dödliga ingen bevittnar hans strid,
Blott böljor, som slå emot skåren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
