Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dock älskar han hafvet af hela sin håg,
Med farorna är han förtrogen;
Hans längtan står hän till den skummande våg
Från fredliga hyddan och plogen,
Hvad underlig tjusning där ligger också
I böljor, som slå emot skären!
Se, därför jag kväder, med hjärtat i brand,
Min sång till att vågorna prisa,
Som mauande vagga kring Skandiens land
Ocli vägen till storhet oss visa,
Som tusende sagor från forntida dar
Framklinga vid slag emot skären.
Du fria, du stolta, du brusande våg,
Du sköna, du glittrande klara,
O, sjung mig de härliga strider du såg
Och lär mig din sång att förklara!
Jag lyssnar med tjusning till sagan så rik,
När böljorna slå emot 6kären.
Men ser du att våldet vill nalkas vårt land,
Och fiendens flottor sig samla,
Då ljude som gjallarhorn Eången mot strand:
“Till vapen, båd’ unga och gamla!”
Och icke förgäfves skall höjas ditt rop,
När böljorna slå emot skären.
Ty än är det likt sig, det släkte, som bor
Bland nordiska fjällar och dalar,
Och ännu på Gud och på stålet det tror,
Ån fädernes kärnspråk det talar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
