Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Rosenhane.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93.
Om mehr Hr thet man bart för ögonen får ställa
Än thet som synes hölt, hvij höllias föttren, been
Och mehr medh sijda tygh hos sköne hvar och en,
Som til at tända up mehr kärleek kunde gälla,
Och sköne achtas mehr och älskeligh och sälla V
Man veet doch theras lust the ähre icke ste en,
Fast någon af them är til at eigh blåtta seen
För andra, men för sigh ähr’ alla dher till snälla;
Uvem kunde hafva kär Veneridz snöhvijta händer,
The trinna fingrar och dhen edle skapnadz pracht,
Så vek och len och vijgh ehvart uth hon then vänder,
Så fulle medh behagh, vor’ altijdh hanskar på;
Ty inthet uthaf skinn, guld, silke eller lin
Kan på digh pryda mehr än ägen barheet dijn.
94.
för än iagh skulle digh min käreste förgäta,
Förr blefve himmel jord, och jorden himmel ny,
För flöge vatnet kring, och summe måln och sky,
För vändes alla bärg i jämpna falor släta,
Och all slätt mark i steen, all krokot trä i räta,
Och alle gräs i trä, alt guld thet vorde bly,
Alt silfver til hvit kalk, hårt järn til blöta dy,
För än iagh Venerid skull’ uthur minnet läta,
Förr fölle up åth tungt, och neder åth alt lätt,
För blefve elden kall och ijsen bränd’ aff heta,
Om såmmarn låge han på, om vintren smältes slätt,
Och brukades för vedh, man skulle stycken leta
Uhr siön at giöra eld dher medh enär man fröse,
Och sankades i hoop dher som dhe fluto löse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
