Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lasse Johanson (Lucidor den olycklige)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hur’ är et? Skal iag neeka till
Det som iag mehr än giärna vill?
Är det rätt råd? Det giör iag eij,
Neij, neij, iag säijer aldrig neij.
Må eij eo hangrig gapa ved,
När såsom honom biuds een sked?
Den i kiärleek framgång begiär,
Giör som fisk-måsan giöra plär,
När hon seer, at på vatnes felt
En fisk sig sväfvand kastar snelt,
Gier hon gran akt, ocb brakar ijd,
At fattan rätt i rättan tijd.
Den rätt sin tijd akt-taga veet,
Haer modren till all lycksällbeet.
11.
Virginitatis honos, virginitate perit
Jag mig härved nu minner på
Een klaga, skall man mig förstå,
Om hvad een iangfra hafver hänt
Och hon i troos-måål haer bekänt.
I kännen ’na så väl som iag,
Hon plä gå hijt nästan hvar dag,
Hon är eij leed, fuhl, eller stygg,
Fast hon baer åhren på sin rygg.
Hon lijkna sig med een ung roos,
Som skiön, men vissnar snart sin koos.
Jag hörde med förandran till,
Hon sa, som iag nu säya vill:
När först min liufva färg frambröt
Utur mit gröna, sköna skööt,
Då prunka iag uppå min stam,
Få tordes då sig nalka fram.
Iag krafsa, rista, sarga, stack
Hvar hand som rörde mig: ach snak!
Så snart min ungdoms glans svan bort,
Föll alt knapt rört af och bleef tort.
Ach, den, som af een vänlig hand
At bindas in i äkta-band,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
