Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lasse Johanson (Lucidor den olycklige)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17.
Cnka ni in is fit fæda sitn.
Så året, som I sielf kunn sij,
Eij altijd båst for oss, at vij
Oss prunka mehr ån myckit op,
Ocb sätta seglet bogt i top.
Tron fritt, at manfolk nåstan vet
Så vål som vij vår lågen beet,
Och huru det bland oss går till.
Horrn på iagh eder såija vill
Hvad iag sist hörde, uår jag spån,
Utaf een gammal, årlig man,
Når Persik>tråt sån blommor bår,
Eij fågre I rå ti gåblar år,
Så långi blomman fårsk ocb ny;
Men styggre trå fins eij i by,
Når blomman visnad faller neer,
Då baer et ingen prydna mehr,
Står sluskot, löflöst, fahit och bart.
Den piga är aff samma art,
Som skåms för folck och blifver rådd,
Om bon eij altijd högtijdz klådd,
Och brölåps prydd kan föra brask
Som kumm’ bon ur en alruns-ask.
Een iungfru, som så bedelgran,
Blier sluskot strax bon får en man.
18.
E frigore fervor.
Når nu sist tijden kommer når,
At man till åran eer begi ar,
Då måt ni grant i detta fall
Eer vakta, stålin eer eij för kall
Emot hans ynnest, hållen mått,
Förmyckit kallsint år eij gott,
Men vakten eder lijka så,
Och var på gröten eij för brå.
Den veet all kiärleks konst, som veet
Rätt neka med konst-vettigbeet.
Osläkter kalk, så snart man slår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
