Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lasse Johanson (Lucidor den olycklige)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vidh allas sorglig sukk, hvad som jag skrifva bör.
Ok tben dygdälskand är vist ok thet samma giör,
Om han kan söria dygd, ok dygd som utan maka.
Som avigt lär bestå, så längi stiernor vaka
På himlens höga borg, then frägden skrifva lär
1 ävigbetens blåå, ok bvad mehr avigt år; /
Vist måste tben, som ey na låter tårar rinna,
Ett odiar vara lijk, ey vara född aff kvinna,
En menniskia til kropp ok utaff bara skeen,
Then Persens ntan tvijk förvandlat i en steem
Kan någon väl så grym på Caucas vara födder,
En som med tiger-blodh i Lybien är gödder
Utaff Typhoei släckt, en Doloper ell* mehr,
Aff bårdheet hålla sig, at han ey tårar teer?
Dok nu, hvad sorger iagh, hvi vill iagh sådant tala?
Iagh vaknar nhr min sömpn, iagh vekkes aff min dvala.
Bort suck, bort tåreflodb, dy sådant fåfengt finns! .
Vij lykta billigt grååt, hvar hennes frögd begynna;
Hoon hafver växlat väl then klara himmels-högden
För diupa värdens slim, för sorg ok ängslau frögden.
Ah, salig then, som kan slijkt byte en gång nå!
Hvar laga sig til redz then samma vägh at gå.
Högbborne grefve! iagh veet intet mehr" at skrifva,
Eert höga bieltemood kan eder sorg fördrifva,
1 veet bvad värden är, ok allas ödelagh,
I veet at lämpa villian effter Gndz behagh.
Hvad intet ändras kan, thet mått man modigt tåls,
Ok svarta sorgen titt mäd frögde-färgor måhla;
Ey skiäres utan kvaal ens balfva hierta aff,
Män himlen gier thet heelt igen, ok halfft en graff.
Then Högste unne ehr, för hela Sveas nytta,
Tben gamble Nestors åhr, seen kan I trygglit hitta
Hvad intet här mehr finns, hoon bödh eer här fahrväl
At fägna in för Gudh i bimmels*frögd eer siäl.
•
Män I, som elliest nu thet sälle lijke gråta,
Lät fara sorgen bort! I ögon, som år’ våta
Aff tåre-pärlors regn, begråten intet mehr
Then salighsälle dödh, som mäd Gndz villia skeer!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
