Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vitterhet-arbeten af Andreas Rydelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
våra litteratur-historiska författare endast undantagsvis varit bekanta. Hammarsköld känner endast tre af Rydelii svenska poemer och aftrycker ett, som genom Bergii ”Allehanda” blifvit bevaradt från glömskan. Atterbom har i Svenska siare och skalder ansett sig böra; endast i förbigående egna någon
upp-
märksamhet åt Rydelius * 6), och Malmström har ej varit i
till-
fälle att göra bekantskap med mera än det hos Hammarsköld fragmentariskt aftryckta poem. Endast Wieselgren har fastat uppmärksamheten vid den i Lund i handskrift befintliga
sam-
ling af Rydelii poemer, ehuru han sjelf ej synes hafva gjort sig dermed närmare bekant.
Under sådana förhållanden torde företaget att samla och utgifva Rydelii svenska vitterhets-arbeten ej vara opåkalladt, helst som det värde, hvilket de för sin tid ega, synes vara ej obetydligt, och det literaturhistoriska interesse, de i och för sig måste väcka, i ej ringa mån förökas genom det inflytande, som Rydelius äfven såsom mönster i svensk skaldekonst har utöfvat på utbildningen af en bland vårt lands mest epokgörande
stili-
ster och skalder Olof von Dalin 6). Det bör visserligen erinras — hvad vi redan ofvan antydt — att Rydelii försök i Svensk skaldekonst äro nära nog alla tillfällighets-dikter och böra
så-
som sådana bedömmas. Ej heller har han mera än sina
sam-
tida lyckats hålla sig fri från de brister och
ofullkomlighe-
ter, som i allmänhet vidlåda detta tidehvarfs poetiska literatur. En märkbar oförmåga att rätt beherska språket, en brist på smak och sjelfkritik, som låter denna tids vitterbets-idkare så ofta nedsjunka till simpelhet och trivialitet och hvilken man billigtvis bör taga i betraktande, för att göra den Gustavianska periodens sträfvan efter smak och correcthet full rättvisa, en
*) Det heter hos honom anf. st. III. pag. 9 (andra uppl.): Det hände äfven, att vid sidan af dessa namnlöse qvädare också män af litterär frejd, men utan anspråk på skaldenamn, uppträdde med ett och annat stycke af långt högre förtjenst än ”poeterna af profession” vanligen mäktade åstadkomma. Så t. ex. filosofen Rydelius med den hos Hammarsköld aftryckta klagosången vid sin fästmös död (rättare: griftqvädet öfver sin systerdotter Emerentia Retzia). Denna är utmärkt vacker, men berättigar honom likväl icke, hvarken i hans eget
om-
döme, eller i hans samtidas till något, rum bland svenska poeter.
6) Dalin var såsom bekant i Lund ställd under sin anförvandt Rydelii omedelbara uppsigt och ledning. ”För honom, som sjelf var lycklig skald både på latin och svenska, fick Dalin uppläsa sina verser;
mot-
tog hans anmärkningar, hans rättelser; och underkastade sig med fruktbärande vördnad hans granskning.” Atterbom. Jfr. äfven Celsii i Vetenskaps-akademien öfver Dalin hållna åminnelsetal pag. 15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
