Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Harald Oxe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ey fehlas penningar, mynt, ey födsel af ätt och hög stämma, Alt vänds med glädie och lust till deras förkofran och
nytta,
Reesa i främmande land, dess språk och maneer till att
lefva
Läres, dhe hållas till alt, som lofligit är och bör prijsas.
Dem vijses ära och dygd, för all ting Oud lofva och
dyrka,
Undfly odygder och last, i dygdenes spegell sig skåda, Hvaraf sen bänder och skier, när åhren de mera tilltaga, Förtros them städer och slått, ja gies dem de yppersta tiänster, Endast jag menar är de, som härligst naturliga gåfvor God dem med mera förlänt, pryda uth med dygdenes smycken. Fleer fins af ringare stånd, hvars godz, råådh medell ey
hinner,
Såvida, redan är sagt, att låta barnen sin öfva,
Spara de dock iogen flijt efter råd och ytterst förmåga, Hålla i scholan på dem, oftast våga de endaste fyrken. Skier så, att fattiger pilt, som för gått vid dörar och siungit, Bedit ooh tigdt har om bröd, blijr uphögd til myndighet,
ähra;
Dels lära handtvärck ha lust, enom androm lyster att krijga. Styrer en annan sin plog och öpnar i jordene fåhror.
Dels handla, vandla, dess vinst sökia hem’ och i utrijkes
länder,
Dels fahra segla till siöös och således lijfvet sitt nära. Men när man tanckar och sin’ gifver rum att noga betrakta, Huru förgängelig är ens menniskias lefnad på jorden: Intåg i elände har, sorg, möda, besvär och bekymmer Följer i bampn och i bähl, i vaggan, i ungdom, i åldern; Stanna man måste härvid, brista ut i djupste förundran, Alt, och fåfengligit är, alt slutas med bittraste döden.
Andeliga ståndet.
Den tijd användes fast vähl Guds nampo till beder och
ähra,
Då en den sötaste must suger uth af bokliga konster. Endast beflitar sig om grundskrifterna noga ransaka, Vitnen de bära beel san om Christo och eviga lifvet.
Hvar på då kallelsen skier: Gånger uth i verldenne vijda, För kung, keysare båld, för rijken och länder prediker,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
