- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 11. En svensk fånge i Simbirsk ; And. Rydelius ; Harald Oxe ; Germund, Carl Gustaf och Carl Wilhelm Cederhjelm /
134

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Gustaf Cederhjelm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Om vi, som krypa bär lik matkar oti moll’,

Med er i högden ta et mönster til vär lära.

Ser jag ej egen-nit dymedelst slås i kall.

Är alt för intet skapt? Nej, men till skaparns ära.

Har han nu i sitt värk en egen afsikt haft,

Så, fast än all vår dygd mot hans har svaga rötter,

Man dock cj säja kan: hon mister all sin krafts Om egen-nit och väl hon bar till stöd och fotter.

Nej, dygden kan bestå med egenkärleks-tro;

Eho gör mot hvar man, hvad man vill ha af andra,

Den finner i sig sjelf en oqvald siunes-ro.

Godt, gjordt af egen nit, är godt: hvem kan det klandra?

Cederhjelm.

Jo vist, mot denna sats vil jag väl bälte spänna,

Jag vinner , eller ock jag bränner tip min penna.

Hnr nu? Skal hvar och en bli målet för sin dygd, Då är jo verlden blott en varg- och röfvar-bygd?

En slink, som i ett hof inställer sig med kungen,

Blott för en hedersplats och någon nåd ar pungen,

Mån den ej är så god, som den, hkars nit pläk gå Til God för egen vinst? Jo, afskrap båda två.

Det är ej Gud, det är sig sjelf, som han tilbeder, .

Det är ej rikets tjenst, det är hans egen heder,

Det är ej redlighet, hvarmed ban gör er godt,

Det är et höfiigt grep at främja sina mått Håll, sakta, säjen I, vår egenkärleks låra Har aldrig sådan fölgd: hon vil ju skapnrns ära,

Hon länker hop vår plikt at bo i hjonelag,

Hon vil et allmänt väl: välan, det tror ock jag.

Men finnen I ej sjelf, att hvad hon gör och tänker,

Är blott för eget gagn? En nit, som platt förkränker All dygd och ädelhet! Men, säjen I, hon år En sporre til den plikt, man Gud och menskor bär. Ej annat säger jag, men när den sporren kitlar,

Så trängtar oket blott til välde, gods och titlar,

Döt vil jn blott sitt väl, det ger sig God i våld; Men om det gör sin plikt, så är det blott för sold» Si, såleds får er sats det alt för stora lyte,

At dygd cj annat .blir ån våra plikters byte:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:11:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/11/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free