Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Gustaf Cederhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dock nej, jag finner mig anno ej värdig nog Vid oxen liknad bli, som for sitt bos och foder Til bonden håller sig; i lifvet drar han plog, Och dod, han föda blir for matfar och matmoder;
Men lefvande ell* död et nådehjon jag år,
Som ej med annan tjänat hvad jag får kan aftjäna, Än at okrafd i mig jag kärlig vördnad bär För den, som obetalt, vil och kan alt förläna.
På et af tvänne ting no gifven tydligt svar: Bevisen mig, at jag forvändt natorens ton ga,
Elf bedjen och om nåd den henne stiftat har, För det ovördsamt I om benne dristat sjonga.
Cederhjelm.
Dock lemnom, sam I vil, båd’ God och kang å sida, Faatän natorens lag dem ganska väl kan lida.
Och skådom blott ett lif, som nylig ron nit opp, Det känner knapt sin själ, det andas bara kropp. Jag tilstår: i sig sjelf det finner alt sit rike;
Sig sjelf det älskar så, at knapt det tål sin. like.
Det arma djoret har sit väderkorn til själ Och böljar redan bli af egen bok en träl.
Bland bonger, nakenhet och köld och regn och möda. Hvem andrar, stackars kräk, det söker skygd och föda? Dess första tanke går då ut på dess förevar,
En art som alla djor den Högsta lämnat har.
Än mer, fast egen-nit i blodet endast briuner,
Kanske en gnista vett det hyser, at det finner
En okänd högre magt, som styrer verldens lopp. Hå, tänker det, välan, no ser jag redan hopp:
No måst jag laga så, at jag blir mera känder Med den, som i sin hand så stora saker vänder,
Då är min lycka gjord, min sann det var et pass; Ack, har skal jag no bli en rik ock mägtig boss! När det då känna lärdt et ödes nåd och ära,
Så vet det offer strax för egen vinning bära:
Då blir dess hela nit en tjänst för mat och lön, Förtreter bli dess sack och snålhet blir dess bön. Om då det ödet ger, hvad denna stackarn beder,
Då prisar han sin God och visar folk sin heder,
Och är til bägge två ensidig, som man vet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
