Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olof Rudbeck d.y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ty svarar hon: Om jag skal bort til Helg-on fara,
Måst Tritan med sin skiut och jungfrur stilla vara,
Och icke dundra mer nti de falden blå,
Hvars gny och böljor bogt in under skynen gå.
Straxt biir det tyst och lungt; då och Diana stiger
På Neckens bästa bäst til löpa, kiäck ocb viger,
Som förer henne bort, förbi en drake sno,
Til sina faders land, de gamla Gudars o.
Ocb lämnar bon då qvar uppå den danske stranden
Gudinnor, gudar och de nympber af de landen,
Och seglar så alt fort til Herkols stabben vår,
Der hon til möte straxt vår lands gudinna får,
Som med et följe stort uppå vår envålds vägnar
Väl tager henne mot och öfver måttan fägnar,
Ocb beledsagar så in uppå Hallands grund,
Dit Herkol Hymen tog med sig i samma stund,
Och blef bel frisk igen af det han nu fik skåda
Sin Vena-mo: ty vart en siäl, et kiöt af båda,
En frögd för Svia män, som komma straxt ibop
Ocb önska bägge godt med sång- ocb glädje-rop.
Sen dröjde icke långt, för än en konglig krona
Diana gifven blef. En prächtig bufvud bona!
Den hon och prydde så, att alla tilstå måt,
Det vi i henne ha en guda-drotning fåt.
Då alla kunde se, det rykte litet vara,
Som lupit landet kring om hennes dygder klara,
Emot den nåd ocb dygd, som bär sit säte van:
Ja, hälften icke sagt af det man sielfver fan.
Och blef Diana så de yfver-bornas moder,
En härskarinna stor från Herkols helga stöder
Ålt in til Thule näs och höga Atle fiäll,
At hela verden har ju skattat henne säll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
