Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olof Rudbeck d.y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ty stäm, Musans, in, och Orpheas, lät höra
Din konst, med hvilken da plär sten och ståckar röra!
Och har det nånsin skedt, at stenar ur sin ram
Ha gåt, så gråte nu och sielfva stenen stam.
Ja, gånge Isis hvit från denne tid til våren,
Och Ceres sörje svart och fälle ärlig håren,
Til des at Mundilfar gier oss igen vår sool,
Och samma tider bli, som Frode gullet mool.
När desse gråtit at, så smälte Jo i tårar,
Och fylle Fröja ap med gråt de diupa fårar,
Som Necken hafver plöjt och Tritan länge k iört,
Til des Ulrikas lof kring verden blifver fört
Et år och något mer här felas, då hon hannit
At se de himle-lias, med sneckan Loke spunnit,
Två gånger löpa om, och äntlig ar des kropp
Den lågen låckat, som til Locke-As for opp.
Och miste visen vår sin vän så god ocb vacker,
Det alla märka grant i sina almanacker.
Når Thamurs hästar ha här tretton gånger gått
Ur samma spilta som de första gången stått
En sorg, som snart kom opp, men kan ey snart försvinna,
Emedan Atin ey en sådan vän lär finaa
I hela verden mer, om han än lefva fick
Til Auni Thiodans år, ja, än til Frö förgick!
Ty grat sielf Kongesir och kande här ey bida,
För än ban måtte ned i Orre-träsket vida,
Och två sin tårar af; men kom doch gråtig opp,
Fast han än gaf oss om sin syster vackert hopp.
Han sa: Alt hvad hon fått af Jofar, är där oppe,
Men hvad som Fröjas var, har stannat mitt i loppe.
Där blir det modren likt; men lär ocb komma opp,
När det sig sielft förtärt med all sin moders kropp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
