Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Runius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fordold oti sitt råd och bottenlösa tanckar,
Så tyst och oförmärckt han medlen samman Rankar,
Then han sig otsedt har, man vet ey bvart tbet bår,
Forr’n alt til hans beröm och pris fulländat är.
Fördold uti sitt råd, när ban vil håmden skaffa,
Som når han högmod med en faslig högd plä straffa,
Herr Ha ra an är oss här ett klart exempel till,
Som femti dryga steg går högre ån han vill.
Fördold uti sitt råd, när han vil ähra sända,
Han Davids herdastaf kan i en spira vända,
Och Josephs fångetorn oti en kunglig vagn,
Ja alt sitt barnas qvahl förvandla thera til gagn.
Hvem är, som icke thet för helt otroligt bulle,
At en vagnmakar-son ch ur förste blifva skulle?
Slikt är ju likväl skiedt nu för siu hundra åbr,
Och biulet ännu qvart i majntzska vapnet står.
Man vet ock, bpro then til påfvestolen klifvit,
Som i ett ringa skiul och koja födder blifvit,
Ther solen öfver alt fåt sprida in sitt lius;
Ty sad’ ban ock, ban var af ett darcbläuchtigt hus.
Men ett mig sårdels nu til stor förundran retar,
När Gud åt ofödt folck föräldrar sammanlutar,
Hur hågen länckias kan af en så hemlig drifft,
A t mången inte eielf förstår bur ban blef gifft.
Var thet ey uudran värdt, som med Rebecca hände?
Hon Isaac aldrig sedt, ey heller honom kiände,
Likväl på första ord, som taJemsonen sa,
Så fick han straxt ett gladt, ett fritt och färdigt ja!
Hvad våller at en kung sig giärna låter viga?
Kong A h as v ers vid en fången jadisk piga,
Han rår om hundra siu ocb ther til tingn land;
Hon ey med egen biord kan fylla opp sin hand.
Jag tror at Athenais, en fattig hednisk qvinna,
Skull’ lite tänckt uppå bli christen keysarjona,
Hon skulle fordra arf, och råkt’ ey värre ut
Än at i keysarns famn fick hon beskied ocb slut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
