Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Eldh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En tapp från Calecutt som breder sina vingar,
Til seger-tecken ut och yfs med pråcbtig mine,
Der den ej höna bar, sig sielf i hiertat tvingar,
Så flater såsom en capoun och capucin,
Den icke giftas tör. Ney, bort med denne lagen,
Hvarvid naturens lag bå rätt och välde mist:
Sig giffte hvar och en rätt efter denne dagen,
Och kål i mund på den, soro kommer aldrasist.
Hvad kan man annat om, den sig ej parar mena,
Än att bos honom är naturens völde bräckt,
EU’ säya: Denne är, som såfver helt allena,
Uti en kårge-säng med kalfskin öfvertäckt?
Nev, bort att slike ord skull’ lita sig förliuda,
Fast bättre sättia sig med första på auetion,
Få se om ingen fins, som torda något biuda,
När frågan år: hvad tycks om förestelt person?
Det jag bar giöra tänek och kommer, som är troligt,
Ej någon, hvilken dierfe sin plåt att våga fram,
Så blir mitt samvete åtminston mera roligt,
Ty efter viljan god så bar jag ingen skam.
Hit til i skiemtevis, nu vill jag sinnet vända
Til er, dygd-ädla två, som blifva här ett par,
I skaden begge no en högst behaglig ända,
På ängzlig ensligbet som förr ert följe var.
Er flit, herr brudegum, han får en vacker löning,
Då himlen unnar er de ächta fammetag,
Och jungfru bruden får den ädla ära-kröning,
Som hennes dygd förtient på namns- och heders dag.
Och sedan ända fort i en välsignad trefnad
Af ymse dygd och tro I få’n förnöya er,
Säll den, som eder lik i dygdig ächta-lefnad,
Sin öde-enslighet med första bytter ser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
