Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Eldh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12.
Salenta.
Ser öfverflödighet i vällust och i praclit
Sit välde sträcker ut utöfver land och städer,
Då blåses sinnet opp af högmodz tunna väder,
A t en väsentlig dygd hon ligger i föracht.
T vert om, der måttlighet står på en stadig vacht,
Hon sinnet tusen falt med sine gåfvor gläder
Och uti dygdens spår med sådan idkan träder,
Som stadigt trotza kan hvar en fientlig mackt.
Et väl opbrukat land och et välartat folck,
Dem fostran ondt och godt i värket lärt at skilja,
De haa i med och mot en dygd-föreenter vilja
Och giöra rycbtet sielf sig til en lyckas tolk,
De bygga städer opp och oka iandetz groda
A t miölk och honung syns til näring öfverfloda.
13.
Protesilaus.
Sig ställa til behag är vettskap ädel nog,
När tro ocfa redlighet med sådant snille föllia,
Vill falskhet deremot i smicker sig fördöllia,.
Så går det, klagans värdt, en mycket galen bog,
Men hur* det vara må, så kan med skiäl och fog
Förmodas, at ehur’ sig laster öfverböllia,
Kan sanning, tidens vänn, dock saken renligt skiöllia,
Då sannas: otro sidst sin egen herre slog.
Som, der han lydder blir, en konungs tro-förvait
Kan hielpa kongens arm at stödia land och rijke,
Så plägar tvärt emot Protesilai lijke
Forderfva, stortå ned sin kung, sig sielf och alt
De hata honom måst, som honom lådzat vörda,
På bonom faller alt, det blijr en faslig börda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
