Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anders Nicander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ocb försumar bon ej de nedriga stigar ocb orter,
I stadsportomen börs des röst oupbörliga ljuda,
Hon på gatone går, vid dörar ach husena ropar.
Hörer upå mit rop, I män, eder alla det angår:
Och til folkena skal min röst sig väldliga tränga.
Akter upå förstånd, på vett, i dårlige, märker,
Och mina redliga bud på hjertat granliga lägger.
Til förnuftige tal skal stads min tunga sig öpua,
Och hvad dråpligit är skal jag upriktliga tala.
Sanning äro min ord, min mun ogudlighet batar.
I rättfärdighet är min muns upriktiga talan,
På mina tungo är ej hvad vrångt och oredligit heter,
Rätt äro alle min ord för de förståndigas öron,
Redliga for hvar och en, som villigt lärona fattar.
Tager tuktan emot, ej det förgängliga silfver,
Högre än dyrbara gull förstånd och kunskapen akter.
Yppare visheten är än all slags kostliga perlor;
Alt hvad prydligit är, är ej at likna vid henne.
När klokhetena jag, jag vishet, stundliga vistas,
Och jag gifver i tid förnuftig kunskap i rådslag.
Herran frukta, det är til at hata oriktiga vägar,
Alla ogudelighet, alt högmod, vrånghet och ilsko,
Och jag hatar i grund en mun, som falskliga talar.
Nyttiga råd är mit, ja det beständiga goda
Min försiktighet är, jag kraft och styrkona gifver.
Jag när förstomen är, som land och rike regera,
Väldige tarfva min hand, jag jordens domare leder.
Ty de mig älska, jag ock tilbaka upriktligen älskar,
Och jag finnes utaf dem, som mig bittra söka.
Åra och rikdoms magt när mig man onekliga finner,
Ja, rättfärdighet ock samt det varaktiga goda.
Min beständiga frukt är bättre än kostliga gullet,
Och tilräckligar’ är än silf min dagliga tildragt.
Folkena jag uppå rätt väg upriktliga förer,
Ja, på stråtene til rättvisones heliga boning,
At de, mig älska, til arf skola få det ovanskliga goda,
Och med rikliga gods deras hus fullproppade varda.
Herren har haft mig uti sina vägars eviga början;
Ja, forr’n något utaf hans verk voro skapade, var jag.
Smord jag af evighet är, ja långt för jordenes ursprung.
Jag var redo beredd, forr’n afgrunds djupena vordo,
Och då källorna än ej fuktade jordeua vida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
