Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samuel von Triewald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvars första morgon gråt, b vars middag stort besvär,
Och afton kårt begrep af alla bägge är.
Ty nsla människan, den Högstas skepsel skön,
Den lilla verld, som fick den stora til sin lön,
Som menar vara alt, ocb dock alsintet är.
Knapt lifvet smaka får, for’n bon är döden när;
Fast bon med läkedom förmenar honom sky,
Befinner bon sig närmst, då mäst bon mente fly.
En i sin morgon går, den i sin afton af,
Den knappast ser sin maji förän ban lags i graf;
En blifver med besvär til gråa vintren qvar,
Men dock som snö ocb is ban snöplig ända tar;
En dör, förän han dör, med Herrans slut förnögd,
Ocb ser dödstunden an som början til sin frögd;
En skälfver, när han blott om döden talas hör,
Ocb så af fåfäng ångst ocb fasa dubbelt dör.
Et dödand’ bly en här, blankt stål där röfvar bårt,
Den längsta lefnads tid syns dock for allom kårt.
Den rosar sjelfver stad, den brukar, bvad han kan,
At öka åldrens längd, men måste leil’ däran.
Det hela mänskan är, vår tid flyr som en ström,
Hvad redan gått förbi, det synes som en dröm,
Det framgent komma skal med längtan väntas på,
Ocb gör oss mi8snögd dock, när vi det äntlig få:
Vår heder, fägring, skatt, vår lycka, våra år,
Uti et ögnableck förvärfvas, njuts, förgår.
Afunden8 ej på oss, I trän, när blad ocb frukt
Af omild maske-tand snart mista färg ocb lukt.
Ge, blomster, er tilfreds, om rimfrost i en natt
Bårtröfvar alt ert prål, gör all er fägring matt;
Med oss är äfven så: en af den andra lär,
At I som människan, ocb bon som blomstren är.
Här kan en mörker graf vår bästa spegel bli,
När oss med alfvare vi skådom deruti:
En fattig blifver här med Cræsus lika rik,
En mägtig med en svag i kraft och välde lik;
Ty gräfves grafven opp, skärskådas mull ocb ben,
Fins intet märke mer af förra heders sken,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
