- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 18. Anders Nicander och Samuel von Triewald /
411

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samuel von Triewald

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hur nögd ocb menlöst kan han ej sin tid förnöta?

Snart med forsigtig knif plär han sin trägård sköta,
Snart fångar vatnets djur med spö, med nät och not,
Samt skaffar sig deri för ledsnad nöjsam bot.

Med bly, som ögat fölgt ocb träffar när det smäller,

Han slug tjufaktig råf elf skuggrädd bara fäller,

Snart söker foglar up, som falsk ocb läcker kost
I donan med sin bals för dyrt betala måst.

När genom rörelse matlusten så upväckes,

Et snygt och renligt bord af sedig maka täckes,

H var på ej konstlad rätt ell’ annat sättes ner,

Än hvad dess örtegård, dess sump ocb fäbus ger.

Dess ro om natte-tid kan ingen ting förstöra,

Ej skrål, det bäst och vagn ell’ fulla sällar göra,

Ej fruktan, at en tjuf obrukta skatten stjäl,

EU’ en med capitai ocb ränta tar farväl.

Ej honom klåckors ljud, ej eld, ej trumman skräcker,
Af ångst för skepp och gods ej stormen honom väcker,
Ej oro, at god mine ban ej af herren spordt,

Och at bakdanteri dess oskuld svärta tordt.

Slik förmon bar väl ej mig himlen velat unna,

Dock skal jag utan den mit lif ej frälsa kunna,

Nej, Nej, så visst dess slut, så mildt det jämväl är;
Den ej forgår i nöd, som derpå lita plär.

Ty vil med egen hand jag göra sjelf miu lycka,
Emedan arm ocb kropp ej stöds af nödig krycka;

Den blott arbeta vil, än aldrig svalt ibjäl.

Så faren stad och bof med flärd och högmod väl!

Mit öga skådar er med styggelse ocb fasa,

Liksom en tjocker skog, där grymma björnar rasa.

Jag til en sådan ort min trygga tilflykt tar,

Där mig förunnes lof at vara ärlig kar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:12:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/18/0421.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free