Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samuel von Triewald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hur ban då var til mods, är icke svårt at tro:
Mer modfält, än den nånsin enkan rörde;
Knapt ord at klaga sig ban i sin båpnad fann,
Den andra trösta vet, sig sjelf ej trösta kan.
Men pigan fann på råd. När fattas det en qvinna?
Om frun man vil, sad1 bon, så är det icke svårt,
At häri något medel finna.
Låt oss den dödas kropp uti den stulnas stad,
Så länge det är mörkt, i snaran binna.
Hvem kan det varse bli? Hvem ser därpå så stort?
Så var det sagt, så blef det gjort.
O arghets-fulla q vin no-själ!
Kan himlen, som dig undt med dyra gåfvor pråla,
Dig gifvit magt at göra oss til trål.
Förutan straff, slik obörd falskhet tåla?
Så ropar kanske ut en sursynt läse-tok,
Den aldrig väl sig sjelf, än mindre verlden känner,
Naturen aldrig sökt utom en gammal bok,
I mörkret famlar blind ell’ efter skuggan ränner.
Men jag, den könets vän ocb den förfaren sport,
A t det så bräckligt är, som deras lemmar späda,
Ej alla änglar ä, de sig som änglar kläda,
Kan denna enke-fru bäri ej reta stort.
Dock om med skäl på något vor at klandra,
Är det, at bon så obetänkt
Sig föresatt med man ur verlden vandra.
Men at hon liket skänkt
A t nya älskarn lifvet spara,
Det tror jag kunna lätt försvara;
Ty täcka könet i välgrundad mening står,
En lefvand tross-dräng bättre vara,
Än som en general på bår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>