Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARNOLPH.
Ja, ja, lätt mej man ri.
BORACE.
Jag ber derjämte, lät min far ej kunskap få
Om bvad, som mellan mig ocb Agnes ha’ passera’ l
ARNOLPH.
Nej, dä vor’ inte bra, då skul ban först tornera.
HORACE.
Jag litar nu på er som på min egen far,
ARNOLPH (blir varse Anrik och Orante.)
Tyst, si de komma bär, I kan ock bli bär qvar.
(De ställa sig i ett hörn på theatren.)
*7 IntrÅde.
ANRIK. ORANTE. CHRISALD. HORACE. ARNOLPH.
ANRIK (til Chrisald, hållandes bonom
i banden.)
Jag känd’ er strax igen, Chrisald, min kära svåger,
Nu gofv’ jag gierna til, bvad jag i veriden åger,
Om salig bustron min, den täcka Leonor,
Som eder syster var, ännu i lifvet vor’.
Det bade, efter all min öfverståndne möda,
Mig varit en stor tröst. Men lämnom nu de döda.
(tar Chrisald i famn.)
I deras stilla ro låt mig, som lefver än,
Altid få ha’ i er en god ocb trogeo vän,
Min gladiti år, at jag ock än i lifvet finner
Min dotter Agnes, som med nöije mig påminner
Mitt söta äcktenskap. Jag mins den dagen grant,
Då jag med tårar bär mått’ lemna denna pant,
Jag bad’ af Leonor. Ocb som jag nu omsider
Ar kommen bit igen ocb åldren jämväl skrider,
Så vil jag gierna, med den rikdom jag nu bar,
Förse min dotter med en bra’ och burtig kar.
(til Orante.)
Jag har så tänckt mig om . . . och, såsom herr Orante
Han är vår gamla vän, vår bror och vår bekante,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
