Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då till en främraand biord vår milde kung ledsagas,
Då blef vår sidsta frögd ur Sverget jagad ut.
Oss kom ett morker an, som aldrig ville dagas,
Vår natt den växte till, ocb dagen satt i knut.
En natt, som tusend falt fördubbla månd vår plåga,
Ocb ökte till vår nöd, som ollian glödens låga.
Likt elden far ur stål, når man det slår med bamrar,
Så prässad’ nöden ur vår ögon tåre-lut,
Och sen sig natten bröt ur sine mörka camrar.
Hvad var, om icke dö var endast vårt beslut?
Ty solen syntes som alldeles skrida under,
Ocb bimlen rämna ta af obördt åskie-dunder.
Hvad blef vår lust? En sorg. Vår glädie? Ovans agan.
Vår fägnad? Frids förlust. Vår sallbet? Uselbet.
Vår högtids dräkt? En säck. Vår jubel-sång? En klagan,
Vår håfvor? Fattigdom. Vår förra frögd? Förtret.
Ja, till at klaga kårt, vår tröst var desse orden:
Acb, sålle de, hvars ben nu bviia under jorden.
Här ramas lägenhet utaf de falska släckter,
Som aldrig lårdt at stå vid bvarken ed ell* tro,
Den frid i Saxen slöts, var som en båga bräckter.
Så tänkte dansken cckhans åker skulle gro.
Men aldrig form ban bar i Skåne säden skurit
Måst ban beklaga at hans åker missväxt burit
Ty skyndar ban sig fort till sine bundsförvanter,
Han tänkte Stade stad stod honom ganska väl,
Där ban har äfven giordt sig till en tid bekanter,
Men måst vid Gadebucsch för vabran gifva skial,
Där våre, sedan de af hunger varit slagne,
Mot afskied ocb mot tro till fånga blefvo tagne.
Då kan man tro var tid för örnen rof at söka,
För biörnen suga blod, för räfven vakta gäss,
Hvar välde rider fram måst ringhet ryggen kröka.
Så gick det förr, bär går det äfven sammaleds,
Vi tvungoms till at bli vår oväns spott och visa,
Ocb intet utan hopp, bopp var vår enda lisa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
