Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Än ökte8 alt för ett den strida tåre-flod,
Och mången var, som snart til döds sig ville qvällia,
En bitter ängslighet dem diupt i siälen stod.
De kunde ej för sorg siu stora sorg förtälja,
Dock tycktes mig at de de orden tryckte ut:
Ach, står vår sälle dock ej här at återvinna,
Kan man ej honom mer i mänskiors samfund finna?
Och detta talet giord på deras tal ett slut.
Och, som när plågan skiär, des udd vill hiärtat söka,
Så ville inom sig de halst sitt qval föröka.
Sorg-bundne, sade jag, begråten ej hans graf,
Förgäfve8 I er gråt er sorg I fruktlöst öken.
Besparen ert besvär, er längtan läggen af,
Ty bland de lefvande I Fahlström fåfängt söken.
Det länder er till tröst, I veten hur han dog,
Och sannerlig hans siäl är stor i Christi rike,
Desutan lefd’ han så, at få ä’ qvar hans like,
Och, till hans vittnesbörd är det i korthet nog.
Nu, ställen er tilfreds, ehuru stor er skada,
De vise visa sig och mitt i sorgen glada.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
