Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jacob Fabricius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
roen jag önskar at jag aldrig bade sett det, ty i samma
ögonblick, soro jag blef det warse, led det skepsbrott,
styrmannen bölt en riktig cosa, ban wiste andfly alla swaig
och klippor; i denna punct war ban ostraffelig, men han
bade ej gifwit befallning i rättan tid at draga in de största
seglen, jag såg de woro för många, båtsmännerne woro
under stormens wåldsambet syslosatte at hissa ned dem,
men fåfängt, de kunde ej regera tackel ocb tyg,*wadren
tryckte ned i bafwets afgrund både skepp ocb folk, ingen
slapp undan. Et eländigt spectacel war detta. Det
föreställe mig en fullkomlig afmålning af de fåfänglige
människor, som utsleppa alla sina begärelser, såsom segel åt
lyckans wäder, de weta ej bwad det är at styra sig ocb wara *
försiktig, de öfwerlemna sig bela och bålne i lyckans
händer och de weta ej ord af förr*än de forgås.
En kraftig försäkran om wissbet på alla desse små
reflexioner gaf mig en gammal man, den jag träffade i et
litet bus helt allena, bwilket jag fant efter långt sökande
ocb bwarest jag ingeck. Jag bad bonom lemna mig fribet
at bwila där öfwer natten, ban lemnade mig det med all
böfligbet och än mer, ban gaf mig allehanda slags frukt
och mjölk til at wederqwicka mig med, jag tackade bonom
som jag borde, af alt mitt bjerta, jag frågade honom, om
ban bade blifwit warse, huru skeppet nyss bade förgåts.
Han swarade mig nej, men han bade sett många andra
tilforene; ban tillade, det han bade warit sjelf i sin
grönskande ålder som et skepp, bwars segel lyckans wäder
upfyller, men ban bade på slutet lidit et lyckeligit
skepsbrott, fastän bela werlden räknade bonom för olyckelig.
Jag bad honom upplösa mig gåtan, ban swarade: Jag blef
antagen i min ungdom i det yppersta hof i Europa, all
min omsorg war om et uppförande, som skulle bebaga
alla ocb förarga ingen, jag will ej säja huru wida jag
lyckades deri, jag tog oförmodeliga språng ifrån den ena
heders trappan til den andra. Jag smakade alla nöjen i
werlden, jag egde alt bwad mitt bjerta kunde önska sigaf
de ting, som äro bär nedre. Men, om jag skulle saja at
jag wiste bwad et rent nöje war och sinnets lugn, så
sårade jag sanningen, det är en sak, som jag har lärt och
bwar dag smakat i denna kulan. I weten wäl, for ban
fort, at det felas ej illistiga människor i de stora bof, som
söka sin wälgång i andras undergåag. Sådant folk omgof-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
