Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Tobias Geisler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bad’ älskat var och saknas än,
£n mö, berömd för vett och dygd,
Rycks hän så snart ifrån vår bygdi
Här stadnar jag med vettet mitt,
Doch är ja rätt, när hvar tar sitt:
Dess kropp tog jorden; siälen, den
Tog Gud; så tog hvar sitt igen.
Doch tar ock Gud sidst kropen opp,
När -alt hint måhlet af sitt lopp.
Men vij, som än måst lefva här
I daglig pust for mångt besvär,
Låt oss af henne lära sidst,
At vij en gång sku dö likvist;
Hvad hon gått öfver, oss än bor:
Ty hvad vij ä, det var hon förr.
Dess lifstid skred til saligt slut;
Vid det ett gammalt åhr gick ut,
At hon i himlen skulle få
Ett annat ny~åhr börja på.
Ett åhr, som intet skifte har
I månar, vekor eller dar:
Ett åhr, som går alt lika letdz
Liksom ett hiul i samma kretz,
Som hvarken slut ell’ början vet:
En oförändlig evighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
