Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Tobias Geisler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Til åminnelse efter Berg·mästaren uti Wärmeland
Hr GUSTAF NORN,
som d. 26 Jnli åhr 1718 afsomnade,
och d. 14 October begrafdes.
I döde, som ha’n väl beslutit edra dagar,
Väl er i evighet, men ach, osälle vj,
Som flere lefnads dar med tårar måste sij,
Och ängslas jämt när er platt ingen oro gnagar.
Ert hopp fulländat är,
Nu niuten I en sot och rolig hvila,
Vi utstå mångt besvär
Och se mång fahrlig blixt kring våra ögon ijla.
Bort bleka afvund från de dödas hvilo ställe;
Men ach, vj det likväl med sorgse Ögon se,
När på oss skurar ner så ouphörligt ve,
Vi ju på deras mull då billigt tårar fälle
Och säije: alle I,
Som eåfven nu och trygt om himlen drömma,
När ekole äfyen vj
Få våre trötta ben hos er i grafven giömma?
Vi än på verldsens haf bland storm och vågor drifvas
Er fart är all, I nu vid stranden liggen tryggt:
Vårt skiepp blir hit och dit af olycks virflar ryckt,
Men I i stadigt lugn och rolig hamn väl trifvas.
Vi tröttas mer och mer,
Vårt hopp är svagt, hos oss mäst fruchtan vankar.
I döde, väles er!
Ert hopp står fast, I ha’n i hamnen kastat ankar.
I med er ögon se ey mer den skapte eohlen,
För verlden blinde, men see Gud i himla högd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>