- Project Runeberg -  Svenska skalder från nittitalet (fjärde upplagan) /
50

(1922) [MARC] Author: Ruben G:son Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Selma Lagerlöf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

50
betraktar en sådan sinnesstämning som säregendom
för sig och ett fåtal, och misströstar om att fler skola
äga dem. Biet — hon själv — lever utan ängslan och
fruktan, och för henne är det sommar. Men hur går
det för andra? Det är inte bara tron på lögnen att
man har något att lita på, som ger mod att leva. Det
är ännu en lögn som kan förläna levnadsfröjd: känslan
av att man behövs. I »Gamla Agnete» har hon givit
den bilden, den stackars ensamma gumman, som
bodde vid fjällets fot, hon som ingen behövde, ingen
älskade, ingen hade glädje av, och som av en munk
inbillades, att de döda, som blivit osaliga, färdades
kring på den eviga snön i en evigt frysande kyla. Hon
arbetar dubbelt mot förr, bara för att kunna få råd
att med öppen dörr mot vidderna bjuda de osaliga
andarna på flammande ljus och en sprakande brasa
var natt, och hon dör lycklig i känslan av att omgivas
av tacksamhet och vänliga känslor, att ha behövts.
Vad räddar henne? Villotron — att vara avhållen.
Tränger man in i det innersta av denna kärlek, som
gamla Agnete behöver, så är det inget annat än käns-
lan av att icke vara ensam.
Grundvalen för hennes känsloliv är denna villa.
Den ger henne levnadsmöjlighet genom att ge henne
arbetsglädje, genom att låta henne känna att hennes
gärning har ändamål, tjänar ett syfte. Hon är åldrad
och för henne är arbetet inte i sig själv lustigt, och
sorglösheten kan hon inte känna, ty hon tryckes av
ensamhet. Det är något helt annat än känslan hos
de enskilda av massan i »Kejsarinnans kassakista»
och hos massan i »Jerusalem».
Men det är återigen samma känsla som hos ett par
enstaka personer: eremiten Hatto i »Legenden om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:13:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svskald90/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free