Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oscar Levertin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
längtan efter att få lösgöra sig från tyngden av sorg
och saknad i fantasivärldar fria från den verkliga till-
varons ogestaltbarhet gjorde honom från början, kanske
utan att han visste av det, till en upprorsmakare mot
de realistiska lärornas herradöme. Men i vissa fall tror
jag, att han aldrig övergav vad han lärt under sitt
första skede. Främst vann han en levande och för-
blivande åsikt av det nödvändiga i att dikt och liv
aldrig skiljas, att om också realismens konstnärliga
idealer behövde vidgas och förändras, en dikt av värde
och betydelse likväl alltid måste ha det upplevdas
verklighet, och det fanns därför alltid hos Levertin,
hur mycket av kammarsittare och undersökare han
än var, en samhörighet med det inre verkliga, som
tryggade honom mot allt tomt formelväsen. Vidare ägde
han tack vare sin ungdoms litterära fälttåg en aldrig
sinande flod av hänförelse för det andliga frihetsverket
på jorden. Lika litet skapt till polemiker som Ryd-
berg, måste han som denne ofta nog ge sig i strid och
då var hans ord både allvarligt och tungt. Jag minns
från en tidningskritik över ett dåligt arbete av Wirsén
mot Ellen Key just slutorden: »Den plikt att kämpa»,
skrev Levertin, »som denne förf. storordigt och salvel-
sefullt plägar åberopa, existerar för andra än honom.
Också vi hava heliga ting att försvara; tankens och
känslolivets frihet, konstens oberoende av konventio-
ner och band, de skapande viljornas försvar mot me-
delmåttornas gräshoppsvärmar. Vi förtjänade ett tadel,
på ett helt annat sätt rättmätigt än detta intrigens
och illviljans, den dag det om oss kunde sägas att vi
läto facklorna slockna och dunkelmännen fritt grasse-
ra.» I denna dubbla synpunkt: verklighetssinnets och
den andliga frihetens behöll han 1880-talets bästa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
