Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oscar Levertin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
Mussets mästersång. Varken Fröding eller Heidenstam
hade 1891 av livet tvingats in till den smärttyngda
känslofördjupning, som sedermera fann ord i t. d.
»Stänk och flikar» eller »Barndomsvännerna». Detta
Levertins inflytande på kärleksdikten tycks ännu
vara rådande med oförminskad styrka; man härmar
hans tunga, djupglödande färgskala, den lärda utrust-
ningen, de trånsjuka tonfallen. Ingen tvivel om att han
inte i sin mån bidragit att höja kraven på vårt poe-
tiska språk. Ty avståndet mellan hans utsökta form-
givning och den enformiga blackhet, som vanligen
frodades i känslodikten från 70- och 80-talen tvang till
sovring och krafternas spänning. Att med bevarad
vinst sedan åter arbeta sig ut ur den formella överför-
finingen har varit ett spörsmål, som tydligen syssel-
satt och kvalt flera yngre lyriker. Man har frestat
både den tafatta och den konstlade enkelheten — båda
utan större framgång, och det anas mig, att framtidens
dom skall bli den, att av lyriken närmast efter 90-talet
blott två skalder, de båda skåningarna K. G. Ossian-
nilsson och Anders Österling, skola befinnas vara av
större betydelse — och båda äro konstmässiga, strof-
byggare och rytmiker av stark personlig egenart.
Vart hans diktion någon gång pretiös, bars den
likväl alltid av stilkänsla, konstnärskap. Lämnande
åt andra en vidare omfattning, strävade Levertin efter
ökad intensitet, förenande i sitt uttryck hetta och
glans. Det fel, som stundom stör njutningen av denna
stil, en viss osäkerhet i bildsammanhanget, bristande
natursanning i symbolerna, har han gemensamt med
bland andra den mest frejdade av alla svenska skalder,
Esaias Tegnér; det sammanhänger naturligtvis hos
båda med själva den själiska läggningen och har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
