Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oscar Levertin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
1800-talets början, nämligen Stagnelius. Liksom hos
denne är dikten hos Levertin framför allt sprungen
ur känsla: »vers är ord och ord är känslans skugga»;
liksom Levertin är Stagnelius framför allt dödskäns-
lans och lidelsens sångare. Med hänsyn till avståndet
i tid och olikheten i de psykologiska förutsättningarna,
har bådas uttryckssätt förvånande många likhets-
punkter, medan däremot en tidigare framställd jäm-
förelse med Lidner och Wallin (!) synes mig brista i
allt väsentligt. Levertin har inget av Lidners höga
tenor eller Wallins ståtande patos. Även i de av
honom älskade, stilfulla monologerna —»Shylock»,
»Mardigras», »På mitten av vägen», »Sång före natten»,
»En dag» — är Levertin främst av allt känslomänni-
ska, som inte talar från katedern eller från scenen, utan
till en enda eller bara för sig själv, för att få höra ljudet
av den enda mänskliga röst, som kan ge uttryck åt
hans rika, modernt sammansatta själsliv.
Som ovan antyddes, torde det ej vara för mycket
att påstå, att denna levertinskt lyriska stil vid sidan
av, kanske framom, Frödings och Heidenstams, fått
de flesta efterföljarna. Frödings ordmusik och folk-
liga enkelhet drog efterbildningar till sig med en jätte-
magnets styrka, Heidenstams mera aristokratiska och
nyckfulla originalitet hade en mindre, men likväl
påtaglig skock av försökare efter sig, men Levertins
rika och dyrbart skrudade strofer häxade ännu mer,
ty det är nu en gång så, att svårmod och älskog kalla
fram de flesta unga genljuden. Levertin var visser-
ligen ej omedelbar, men han ägde en i vår vitterhet
då alldeles säregen, bestickande formprakt, bakom
vilken man mera kände än kunde påvisa stora främ-
lingars inflytande: kanske Swinburnes, Leopardis och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
