Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 BOKEN. — INLEDNING. 7
som annars saknas; bland dessa framför allt fullständig redu-
plikation. Men icke blott detta: språken i allmänhet hafva,
såsom Grimm sjelf vid flere tillfällen anmärkt och ledt i bevis,
erfarit en tilltagande förlust af starka verb inom för öfrigt
mer och mindre bevarade klasser; hvilket om Svenskan gäller
i högre grad, än kansKe om något af syskon-språken. Samma
är förhållandet med de vokal-förvandlande svaga verben (t. ex.
välja , valde, vald), hvilkas område allt mer kringskäres. Der
således ändamålet hufvudsakligen är framställning af fornspråket,
vare sig i skrift eller i allmogesspråk, hvilka, ju äldre de äro,
dess bättre återgifva det forntida lynnet, — der lämpar sig
bäst ett schema, uppgjordt efter språkens äldsta tillstånd.
Men vigten af en på det gamla grundad indelnings bibehål-
lande minskas, allt efter som språket aflägsnat sig från sin
första typ: behofvet af en behandling, som gör afseende på
språkens nya egenheter, gör sig mera gällande, allt efter som
dessa framträda bjert och i massa. Icke i något af de nyare
German-språken, icke ens uti Isländskan, spelar t. ex. det
afledda, uråldriga a (såsom i kall-a-de) en så stor roll, som
i Ny-Svenskan: i intet gammalt eller nytt språk, utom Ny-
Svenskan, fins en böjning, sådan som den för de enstafviga
verben, med dubbla tempus-tecken (såsom i fly-dde, fly-dd,
fly-tt), med ett eget part. pres. (såsom i fly-ende," och
andra egenheter. Verben, som följa kalla, omfatta ungefär 5/;
af verbens hela antal, och deras välde är i fortfarande ut-
vidgning: de, som följa fly, äro icke särdeles många; men
de flesta äro mycket gångbara, och deras tal står i till-
växt: båda dessa grupper ega en framtid, då deremot hela
den starka flexionen lutar till undergång. Och likväl har, i
de nya konjugations-systemen, kalla ej större plats än välja,
med några få och allt mer otrogna följeslagare; och fly är
ingenstädes inrymdt, ehuru dess böjning utgör ett slutet helt,
med ingenting annat fullkomligen mätbart. De två orden låta
och gråta, de enda inom sin klass, hvilka gå lika, kunna,
” Detta partic. är af så mycket större vigt, som det i substantif egenskap
begagnas uti flere särdeles allmänna ord, såsom afseende, anseende,
inseende, hänseende, förutseende, beteende, ernående, uppnående, be-
roende, förtroende, välmående, illamående, påstående m. fl., hvilka.
enligt den nya klasseringen, hvarken ur ordböjningen eller ordbildningen
kunna förklaras, betraktade såsom Svenska alster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
