Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ög II BOKEN. — I KONJUGATIONEN.
ett utländskt ord, skrifva, stark böjning; efter 2 konjug. går
det Isl. ferma (konfirmera) o. 8. v. Såsom allmän sats kan
uppställas, att Ny-Svenskan med stadiga steg fortgått på den
redan i fornspråket brutna vägen för 4 konjugationens kring-
gripande välde, och särskildt utvecklat anlaget att under 4
konjug. bringa sådana ord, som stå något längre ut på ord-
bildnings-linjen. Det icke synnerligen gamla närma, liksom det
ännu yngre fjerma,” böjes icke i enlighet med värma, efter
2 konjug., utan efter 4:a. Likaledes det nybildade pigga (af
adj. pigg) icke såsom tigga, än mindre såsom ligga. Detta, i
afseende på ord, ur Svensk rot uppvuxna. De från utlän-
dingen härstammande hafva ännu längre tid varit 4 konjuga-
tionens tillhörighet.
Några verb finnas, som tyckas hafva öfvergått från 4
konjug. till 2:a. Att döma af Isl. skynia (jfr. Edda Sem. s.
490, pros., skynjapi), krenkia, har vårt skönja, äfvensom
kränka, haft 4 konjugationens böjning. Att så varit händelsen
med de ur Tyskan öfverförda befalla och begära, märkes i
Ansgar. 8: 4 befäladt (dock i Wadst. KI. R. s. 43 befelt),
Sjölagen Conf. anbefallat; Scriptores I. 209 begärade, Gust.
I:s Bib. Dan. 40: 42 begeradhe, P. Månsson s. LXXVI be-
gäredhe, 4734 års lagbok R. B. 44: 3 begiärar. Så äfven
med begynna. I de fall då det gamla verbets hårda vokal
blifvit utbytt mot len i det oya, är allaredan deraf förändrin-
gen i böjningssätt motiverad. Så t. ex. med kröna, förut krona.
Ex. Run-Urk. 2823 kronas, Gottl. Hist. 4: 8 crunapPr, Kg.
Styr. I. 2 kronat, St. Rimkr. 20: 4 kronadhis. Under öf-
vergångstiden rådde äfven här vankelmod. Ivan har t. ex.
2139 skodde (skådade), likasom Ordspr. 24: 32 i Gust. I:s
Bib.; men Upl. L. har Conf. skupet, Södm. L. Conf. scogat,
S. Birg. Up. 4: 32 skodha (imperat.); äfven Isl. skoda följer 4
konjug. I Gust. I:s Bib. läses Job. 6: 7 wvämiadhe, men uti
Isl. går vema, liksom vårt nuvarande vämjas, efter 2 konjug.
Den mera invecklade frågan om tvinga, skrifva och ett par
andra verb, kan bättre bedömas i sammanhang med gransk-
ningen af 4 konjug., och blir derföre här förbigången.
” Adj. nermer (närmare) synes deremot till redan i Upl.L.; fierme (fjer-
mare) till och med i äldsta VGL. För »fjerma» har Isl. firra; Dan.
Rerne; S. Birg. Up. har 4: 61 fierkas (aflägsna sig), 4: 407 filerkadhe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
