Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 BOKEN. — II KONJUGATIONEN. 8
följer 4 konjug.; i Gamla Ordspr. 240 träffar man skylias, i
Gust. I:s Bib. Job 14: 49 sköl (sköljer), 22: 46 borttskolt
(bortsköljt), i Carl XII:s skiöl, bortskölt: man har således anled-
ning att förutsätta ett äldre skylia, skuldi, skulder, hvilket
desto lättare kunnat, i denna gestalt, föråldras, som missför-
ståndet var nära, uti böjningarna af skyla, skylla och hjelp-
verbet skola. En annan olikhet visar Isl. eria, som dels har
en stark böjning, dels en svag efter 4 konjug. (undantagsvis
äfven ett impf. ar’8; se Gloss. till Ol Hel. S.); hvaremot ett
Isl. yria har impf. uröi; i ÖGL B. B. läses 9: 6 eria; 9: 8
nu err (ärjar, plöjer); han arpe (plöjde); Södm. L. B. B. 3
eptir raum suttum oc forum arbum (efter satta råmärken och
plöjda fåror): Mös. Göt. har arjan. På ytterligare forskning
må ankomma, huru man bör uppfatta det i 1734 års lag
ofta förekommande lagvadd, t. ex. R. B. 27: 4 ther lagvadt
är; U. B. 3: 6 lagvadda saker; i R. B. 6: 4 talas både om
saker, som — — vädjade äro, och om lagvadda saker;
Abrahamson, i sina noter till Kristof. Lands L., nyttjar s. 598
uttrycket wadde mål, liksom sjelfva lagen har Tg. B. 37
waddis (fyra jemförda membraner hafva vaddis eller vuddes);
fastän annars i dessa 2:ne lagverk vädja öfverhufvud, såsom
nu, böjes efter 4 konjug., i enlighet med de äldsta lagarnes
vepia, 1sl. vedia. På enstaka ställen kunna äfvenledes andra
verb befinna sig till utseendet sådana, att ett genomgående
vokal-ombyte låter sig ana; men på ett eller annat fall är
ingenting att bygga, derest icke, såsom t. ex. med skölja in-
träffar, företeelsen i ett tempus kan understödja den i ett an-
nat. Detta är åter icke att tillämpa på t. ex. det i ÖGL. B.
B. 44 pr. synliga tande (tände); ty VGL.I. K. B. 8 har tender,
tende, tendi; Bjärk. R. 44: 4 tendir; Cod. Bur. s. 134 tendo,
476 tendo. Sammaledes det i S. Birg. Up. 4: 40 framträ-
dande vt rakte (uträckte, utsträckte), af det 1: 3 förekom-
mande vtrekkia, hvaruti man kunde tro sig skönja vokal-
förvandling, i endrägt med Isl. rakta af rekia (extendere, evol-
vere; se Gloss. till Nials. S.), Forn-Danska rakthe af rekke
(se Petersen I. 242), Fris. rachte (se RasK, Fris. Spr.s. 75);
om ej samma handskrift hade 1: 27 vtrekto, samt andra co-
dices, äldre eller samtidiga, hade i öfverflöd rekte eller dylikt;
äfven Cod. Bur. s. 55 recte.
Sv. Spr. Lagar. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
