- Project Runeberg -  Svenska språkets lagar. / Första bandet /
92

(1850-1883) [MARC] Author: Johan Erik Rydqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

9” II BOKEN. — II KONJUGATIONEN.

motbevis skulle kunna anföras, vore pol eller Pul (tål), Por
(tör, törs), spar; men Pola, Pora, spara, hvilka uti Isländskan
gå oregelbundet, äro sannolikt spillror af en förlorad enhet;
om Pora särskildt gäller, att i gamla Tyska språk finnas starka
former af detta verb. Såsom ursprungligen starka impf. har
man att anse a (eger), ma (må), an (älskar), kan, mon (lärer,
tör), non (mins), skal, parf eller Porf (tarfvar), vet (dessa,
liksom de tre näst förut nämnda, förekomma till granskning i
denna Boks sista kap.). Ett enstafvigt presens, i passiv form,
torde möjligen åberopas, nemligen det i lagarne synnerligen
hemmastadda falz; men, hänfördt till fella, låter det icke
grammatiskt upplösa sig; hvaremot det, taget såsom ett reflexif
af falla, blir fullt regelrätt (se mera härom i tredje Boken,
under Passivet). Ytterligare vill man törhända, till motbevis-
ning, framställa den för vissa handskrifter egna företeelsen af
ett från personal-tecken befriadt presens i 2 pers. sing., äf-
venledes uti några svaga verb utan ljudskifte i impf. Exempel
derpå äro i Cod. Bur. s. 497 vi bipiom pik att Pu lös (att
du må lösa); Bonavent. s. 35 tak bidher thik at thu döp (att
du må döpa) mik; 78 annat cer at thu thenk (att du må
betänka) hans fatikdom; 43 vakta thik at thu fyl ekke (icke
fyller). Likadan är, i samma skrifter, behandlingen af starka
verb (se härom under 4 konjug.); äfvenså träffar man, till och
med i den temligen unge Cod. Bildst. s. 272, iak manar thik.
— — — at thu sigh mik sannindh (att du må säga mig
sanningen). Men läsaren torde redan gjort den iakttagelsen,
att det här förekommande presens ännu i vårt nuvarande språk
kan återgifvas med konjunktif, ” och enligt den logiskt nog-
grannare forn-grammatiken svårligen kan uppfattas såsom in-
dikatif. Emellertid skulle pres. konjunkt. haft pu lösi, döpt,
thenki,. fylli; formell pres. konjunkt. kan man sålunda ej söka
i lös, döp, thenk, fyl. Lika litet en formell pres. indik.; derest
man ej förmår uppvisa, ur samma eller äldre handskrifter, ett
oomtvistadt pres. indik. i dessa verb, utan person-tecken. Men
detta lärer bli lika svårt, som det är lätt, att förete intyg om
motsatsen. Vill man, slutligen, icke betrakta dessa former så-

" Latinska texten till Bonavent. (se Meditationes vite Christi, i Bonaven-
ture Op., Tom. V, Mainz 4609, fol.) har också »baptizes», »impleas»,
men »considera.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 9 00:29:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svspraklag/1/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free