Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
,
II BOKEN. — III KONJUGATIONEN. 424
dissa, tissa, tjika, mamma, pappa (di); ge disa, ge mamma,
ge pappa, ge tjiken o. s. v. (ge di). Alla dessa hafva ej
utgått från samma rot; men några af dem hafva motsva-
rigbet i Grekiskan, i både Romaniska och Germaniska tun-
gomål, då deremot det Mös. Göt. daddjan (lactare) står dem
fjermare. Om man egde ett dike, dik, dige, dig eller dylikt,
i betydelsen af det Eng. dug (spene), så finge man mellan
ett förmodadt diggia (di) och vårt däggia samma förhållande
som mellan liggia och läggia; hvad formen beträffar. Till
begreppet åter finge man samma öfverensstämmelse, som
mellan Lat. lactere och lactare, Tyska saugen och säugen,
Eng. suck och suckle. Vågade man sig än längre ut på
gissningens och analogiens slippriga bana, så kunde man i
det såsom möjligt antagna diggia se det verkligen för hand
varande Piggia (jfr. tjik), vanligen: emottaga; någon gång,
såsom nu: tigga; men också: di.” Så t.ex. i yngre Vestm.
L. JE. B. 12: & oc thet barn Pagh (didde) miolk oc mopor
spina; Upl. L. &. B. 44: 4 ok Pet barn Pa miolk aff
mopor spine; ÖGL. Vins. B. 6: 7 (i en yngre hdskr.) thå
miölck och moder spina didde. Detta Pagh, Pa, thå, mot-
stycke till Isl.’ Påg (se t. ex. Nials S. s. 46), vanligare på,
nyttjas här, såsom man ser, i enahanda mening som dipi.
I fall den här framstälda hbypothesen har någon grund, skulle
difpi stå för Pigpi, — en ur Piggia utbildad svag form, liksom
Isl. på (emottog), d. v. s. Pågdi, af samma betydelse som
På. Vidare skulle subst. di, Dan. die, hetat pPigi (oblikt
Pigia); liksom däggia hetat Peggia (jfr. Isl. Pegia, grati-
ficari. — Så mycket om möjligheten. Verkligheten är
något annat, hvars ådagaläggande kan komma att bero af
forskningens framtida resultat.
bo, Isl. bua (bo, bygga, tillreda), som har stark böjning: by
(bor etc.), bis (bodde), bioggom, biygga, bienn; Homil. 80: 2
beo, 59: 4 bioggosc; Rolfs S., Fragm. Isl. s. 53 biuggu.
Grimm antager till det Mös. Göt. bauan (bo) ett reduplice-
rande impf. baidau; äfvensom en biform biggvan, baggv
” Inre (Dial. Lex.) upptager både tickär och kikker; men af Dalfolk och
Norrbottningar har jag hört tjik ellev kik, pl. -er.
" Det Ang. Sax. picgean, picgan eller bigan betyder: emottaga, taga till
föda, äta, förtära (se BoswortH).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
