Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199 II BOKEN. — 1II KONJUGATIONEN.
(Gram. I, uppl. 3, s. 404); hvilket biggvan man möjligtvis
kunde finna uti Isl. byggva (t. ex. Homil. 63: 2 gup var
comen at byggva meh mario, der ordet har bemärkelsen:
bo, lefva)." I Run-Urk. N:o 445 ser man on biuk (han
bodde); 668 auk buk i Harvistam; 798 sum buk i Nutbi;
398 pair buku (de bodde) i Ränbi; 503 pir buku bapir
i Baristam. Uti Svensk bokskrift skönjes ingen af dessa
former, och ingen stark, utom part. preter. boin (Alex. s. 3
boen, beredd, färdig), oftast synligt i sammansättningar, så-
som oboin (bofällig, bristfällig), velboin, ferPaboin (resfärdig),
det ständigt förekommande redhuboin eller redhoboin; på se-
nare århundraden farbogen m. fl. I landskapsspråk träffas
tungboen (tungt klädd) m. fl.; i allmänna språket qvarstå
redebogen, och bogen opp (försigkommen). Ur skriftliga ur-
kunder antecknas: VGL. I. G. B. 7 boa (lefva i äktenskap
med), J. B. 43: 2 bom (bo), G. B. 9: 6 bo; J. B. 13 bor;
Run-Urk. 667 bupi, Cod. Bur. s. 3 bopo (3 pl), Gust. I:s
Bib. Jos. 24: 2 boodde; Kg. Styr. III. 56 wid taflo släta,
then skipat ok bod (inrättad, beredd)” är til skriwas a;
VGL. I. G. B. 3 boe hene aldrigh (lefve aldrig med henne
i äktenskap); Vestm. L. 1. B. B. 40: & taki mnipir gard
(gärdsgård) oc boe (upprätte honom åter) swa wel sum fyrra
war; ÖGL. boandi, Kg. Styr. 1V. 2: 7 boande, Gust. I:s
Bib. 4 Mos. 30: 20 boendes. Anmärkningsvärd är en infin.
boua (jfr. Mös. Göt. bauan, Fris. bowa, buwa) i Cod. Bur. s.
A4b: biupar iak pik at boua vip (hålla dig till) polika
kirkio pu vilt; äfvenså ett impf. pl boatu, i Run-Urk.
398 Pair buku i Rimbi auk boatu; ett impf. sing. buki,
A194; bigvi, A571.
ro, Å. Sax. rowan; Isl. réa, re (ror), rera (rodde), råit (rott).
Till det i detta och några andra verb förekommande impf.
" Senast har Grimm uppstält ett reduplikatift bauan, baibo, baiboum,
bauans (Gesch. II. 867); och detta bauan synes honom endast ur bag-
van förklarligt (894). Det förmodade impf. baibo är satt vid sidan af
det Isl. bid, hvilket hänföres till byggia (I. 312). Detta sistnämnda har
emellertid svag böjning, och i Homil. 45: 4 läses byggver (bor). Åmnnu
har vårt bygga bemärkelsen: bo, uti talesättet bygga och bo, hvilka
båda verb i dialekter ega betydelsen: tillreda, laga, upphjelpa; t. ex.
. bo eller bygga nät, väf; bygga (stoppa) strumpor o. s. Vv.
" Jfr folkvisornas silfbodd, silfbebodd (silfver-beslagen, infattad), Isl.
silfurbuinn. Orätt i Sv, Folkvis. II. 58 silfborder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
