Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4194 II BOKEN. — 11 KONJUGATIONEN.
hann; 96: 2 sneoresc, omvändes; 28: 2 snoresc; jfr ro),
snuenn. Svagt part. preter. träffas i Kg. Styr. I. 47 repet
är thes starkare, at thet är af flerom tattom (strängar, dial.
tåtar; jfr. Isl. Påttr) starklika samansnot; I. 48 om thet
är af godom tingom wäl samansnöt. Dialektiskt förekommer
snoen.
tro, Mös. Göt. trauan (fidere); Isl. trua, trui, truga, truaér.
Upl. L. Kk. B. 4 pr. troce (tro), Södm. L. Kk. B. 4 pr. troa,
Bonavent. s. 445 tro; 226 tror; 487 trom; 220 trodhe;
Cod. Bur. s. 134 troho; Bonavent. 225 troot (trott), 223
troande, S. Birg. Up. 4: 32 troande. I Gust. I:s Bib. heter
det, Ap. G. 13: 48 troodde; 4 Tim. 3: 46 troodd; Ap.G.
9: 26 troendes. Upl. L. Conf. har troin Pienistu man, der
troin kan tydas: trogen, eller: betrodd, välbetrodd. Uti
Svensk fornskrift, der troin ofta uppträder, är betydelsen
vanligtvis antingen: trogen, pålitlig; eller: troende, lättrogen.
Exempel i förra afseendet är Kg. Syr. IV. 5: 2 troen win
är gulle bätre (en trofast vän är bättre än gull); Valentin
s. 23 halda (hålla) en troen och fastan frid; Bonavent. s.
202 trone hyrdhin (trogne herden); 453 fölghit som tho
var troit (troget). Exempel i senare afseendet: Kg. Styr.
I. 38 tu skalt ey wara mykit troen i tidindom (tidningar,
rykten, sqvaller); Bonavent. s. 220 var ekke mistro" (miss-
trogen) utan troin. Sällspordare är troit, i den rena be-
märkelsen: trott. Dock ses hos Bonavent. s. 145 mon tu
gita troit (månne du skulle tro, egentl. trott); 225 i thy
at the hafdho cekke troit thöm (trott dem). I egenskap af
part. preter. har man således skäl, att uppfatta troin, hvaraf
vårt nuvarande, äfven i Gust. I:s Bib. synliga trogen (jfr
redebogen), hvilket saknas i Danskan, liksom troin i Isländ-
skan. — Lättrogen, rättrogen hafva betydelsen af part.
pres.; på samma sätt som det Isl. triatr (troende, trogen),
vårt nya lättrodd (lättrogen), ehuru dessa äro till for-
men afgjordt part. preter. I 34 Dom. Regl. finner man be-
tydelsen af part. preter., uti orden godhe betrogne (betrodde,
" Man får icke förblanda troin med det fordom mycket gångbara adj. tro,
egent). i mask. nomin. tror (Isl. trär, A. Sax. treove, Eng. true), hvilket
har en inskränktare bemärkelse. Af detta är det ofvanstående misstro
en sammansättning; sannolikt äfven troman, trotjenare. Det af Inre
ur Ansgar. anförda throne hörer icke till tro, utan till troin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
