Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126 II BOKEN. — II KONJUGATIONEN.
B. 5: 4 sum han flupi firi (för); EPs. 5 pr. han flupe;
Cod. Bur. s. 456 ok flupe vndan; 74 flupo maria ok iosep;
men 437 och 477 flyho. För öfrigt må antecknas: VGL.
I. Md. 4 flyia, A. B. 145 flya; S. B. 4 fly; ÖGL. Eps. 4: 1
flyr; Bonavent. s. 99 hwi flym vi; Gottl. L. 2: 6 pa flyr
land (då må hon fly landet); 43: 2 pa flyin mit hanum
nestu nifiar (då må närmaste fränder fly med honom);
Gottl. Hist. 2: 10 flyandi. Kg. Styr. IIl: 60 flyande; flyt.
I Gottlandsspråket höres fliö eller flö: (fly, gifva), flöidä,
flöjt (Säve s. 243, 674).
gny, Isl. gnia, gnyia (i gamla språket: strepere); Edda Sem. s.
8 v. 53 (hos Munce 52) gnyr; Homil. 66: 4 gnyia (3
pl). I Gust. I:s Bib., Micha 2: 12, läses: så at thet skal
gnyy aff menniskiom. Linp har, utom gnya, gny, äfven
gnuda (jfr. Isl. gnudda, gnauda, gnesa). Dalfolket säger:
kny, knydde, knytt. Jfr. gno.
gry, Dan. grye. I St. Rimkr. 40: 4 heter det: swa som daghin
took at gry. Imre sammanställer detta ord med Tyska
grauen; så gör äfven Grimm (Gram. I, uppl. 3, s. 508).
sky, Dan. skye, leder sannolikt från Tyskland sitt upphof. I
Gust. I:s Bib. finner man, Jer. Kl. 4: 15 the skyydde widh
them; Job 32: 6 therföre haffuer iagh skyydt och fruchtat.
Der träffas äfven ett adj. sky (skygg); t. ex. Sach. 42: 4
skal tiagh göra hwar och en hest skyy.
spy, Mös. Göt. speivan, AÅ. Sax. spivan; Isl. spgia, spy (spyr),
spis (spydde), spuit; enligt Rask (Vejledn. s. 62) och Björn
Harporsen. Rask har derjemte spiom, i 4 pl. impf. indik.;
Grimm deremot spisggum (2 uppl., I. 913), kanske blott så an-
taget i enlighet med bidggum. Muncr och UnGEr upptaga samma
thema som Rask; men föra likväl detta verb till de förut
reduplicerande (Norr. Gram. s. 28), hvarifrån Grimm sjelf
tyckes hafva i senare tider afstått (jfr. 3 uppl, I. 472 och
482). En Svensk codex, från förra hälften af 44:de seklet
(se VGL. s. XIV) har spyrh (presens); S. Birg. Up. 4: 61
vtspias (bespottas).
få, Mös. Göt. fahan (fånga), gafahan (fånga, fatta); Forn-Fris.
fa eller fan, impf. feng eller fing, fingen, part. preter. fan-
gen eller fenszen eller finsen, gerundium to fande eller to
fan (RicatBoren). Isl. få, fe (får), fökk (för feng),fengom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
