Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HH BOKEN. — IV KONJUGATIONEN. 245
af de reduplicerande, der presens äfven ligger till grund.
Utan afseende således derpå, att i några befryndade språk den
vokal är rot-ljud, som i Germaniska får betraktas såsom ve-
xel-ljud, och tvertom den Germaniska roten synes som försva-
gad," måste man, för att ej förirra sig inom sitt eget språk,
ställa dess egen regel främst. Sålunda modifieradt = blir
schemat för Mös. Göt. följande:
I : a u u
mn a e i,u
u a e u
Ma o 0 a
IV ee a i i
V iu av u ou (s 557—5359).
” Detta tyckes häntyda på Borrs, med betraktande af vokal-ställningen i
Sanskrit , yttrade åsigt, att i Griwus 10:e, 44:e och 49:e konjug. a uti
impf. är den verkliga rot-vokalen, som uti presens är försvagad till £;
men icke omvändt, i uti presens förstärkt till a uti impf. (Vergleich.
Gram. s. 849). Utom hvad Griunx i det ofvan anförda framstält, utlå-
ter han sig särskildt om Mös.Göt., att grund-vokalen kan vara förlagd
så väl i presens som impf., så väl i impf. sing. som pl.: att der grund-
vokalen uppträder i impf., finnes städse ljudskifte mellan sing. och pl;
hvarest han åter herskar i presens, har impf. blott ett vexel-ljud (Gram.
I. uppl, 3, 8. 70). I våra vokal-förvandlande svaga verb, hvilka, såsom så-
dana, sakna motbilder i Mös. Göt., framträder likaledes grundijudet i
impf. (t. ex. valde); hvaremot presens, liksom infin., har öfvergångs-ljud
(väljer, välja). Men Grmu båller före, att der a, £, u, vexla i Ger-
man-språken, icke ett försvagadt ljud (såsom ä, af a), utan vexel-ljud,
förefinnes (s. 563). Enligt dessa satser är a uti brann, gaf, förnam,
grundljud; i uti brinna, gifva, förnimma, vexel-ljud (enligt Grmu;
försvagadt ljud enligt Borr). Dessa verb få nytt vexel-ljud i impf. pl.
(drunno, gåfvo, förnummo, af hvilka dock det sista har i Ny-Svenskan
annan vokal än i forn-språket), emedan grund-vokaien framstår i impf.
sing.; men intet sådant gifves i foro, emedan grund-vokalen fins i pre-
sens far. I välja åter är försvagadt ljud. — I sammanhang härmed må
nämnas, att Grimu företer ett antal Tyska substantif och interjektioner,
der roten redupliceras, med användning af ljudföljderna t£, a, eller i, a,
u; såsom klingklang, virrvarr, bimbambum m. 0., hvilka aldrig före-
komma såsom klangkling o s. v.; hvaref erfares, att man sedan gam-
malt ansett i för primärt ljud, från hvilket man utgått, för att komma
till a (s. 562). Arfven vårt modersmål eger dylika vexel-ljudande redu-
plikationer, t. ex. klingklang, pingpang, virrvarr, sicksack, snicksnäck,
lick tack, knick knack, pick och pack, klitsch klatsch, mischmasch,
tissla och tassla; piff, paff, puff; tripp, trapp, trull; snipp, snapp,
snorum; af hvilka de flesta visa sig såsom rena reduplikationer. — I
sitt nyaste verk yttrar GriuM, att man här kan antaga en högre rang
för a, i så måtto att ljuden uti främre stafvelsen eller, ordet synas in-
nehålla en sekondär, svagare potens (Gesch. II. 863). Åsigten har alltså
" närmat sig Bopps.
Sv. Spr. Lagar. 40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
