Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 BOKEN. — IV KONJUGATIONEN. 149
De starka verbens forna böjniag.
Till öfversigtens underlättande upptagas verben i samma
ordning, som den i första Boken valda, grundad på indelnin-
gen i 6 klasser för Isländskan. Mönster-verben ställas i spet-
sen för hvarje klass, med underlydande anomalier. För att
angifva Svenska forn-språkets ställning, å ena sidan mot Is-
ländskan, å den andra mot vårt nuvarande språk, blifva be-
visställen valda med särskildt afseende på dessa 2:ne förhål-
landen ; hvarförutan, då så kan vara tjenligt, verbets thema i
Mös. Göt. eller annat Forn-Tyskt språk blir, hufvudsakligen ef-
ter Grumm” och RasE, uppstäldt, i infin.,, 4 sing. af pres. in-
dik., 4 sing. och pl. af impf. indik., samt part. preter.; uti
Isl. äfven impf. konjunkt., såsom i det språket af en egen
natur.
I Isl. klassen: giva, sova, veva, biPpia, qvepa, tropa, liggia,
Piggia, vega, frega, leka, vreka, kela, stiela, nima, ko-
ma, drepa, vara, bera, skera, eria, gesa, lesa, gita, sit-
ia, eta, forgeta, freta, mieta, seia.
giva; Mös. Göt. giban, giba, gaf, gebum, gibans; Isl. gefa, gehs
gaf, gåfom, gefa (gåfve), gefenn. VGL. I. A. B. 21:
giua, Gottl. L. 7: 4 giefa; YGL. I. R. B. 5 pr. iak Hart
G. B 7 giver bonde; 4: 2 giffs; Cod. Bur. 50: 2 gaf;
gave (gåfve); 8. 77 pe gouo;"” Upl. L. Conf. gawm wir;
VGL. I. G. B. 4: 4 givin. Härifrån härstamma gift (gåf-
va, hvaraf hemgift, afgift, mellangift; fordom äfven: qvinnas
bortgifvande till äkta, hvaraf gifta), gåfva m. fl.
sova; Å. Sax. svefan, svefe, sväf, svefon, svefen; Isl. sofa,
sef (jfr. OM Hel. S. s. 37 liggr Pu oc sefr), svaf, svåf-
om, svefa, sofenn. Cod. Bur. s. 49 soua; 20 sof; Gottl.
Hist. 4: 4 suafu (3 pl, sofvo); VGL. 1. O. 3 dreper ma-
Per souen (insomnad, sofvande) man; Kg. Styr. IL 54
hwat (ehvad) han war wakin ella sowin. Gottl. dialekten
har svifa eller sifä eller syfvä, svaf, sifven; jemte de svaga
formerna sifdä, syfdä, svifdu, sifdar (jfr. Sive s. 242). En
SS
"Dock med uteslutande af hans tecken öfver vokalerne. För att ej miss-
förstå dem, fordras särskild kännedom af hans i denna del uppjorda sy-
stem. I Mös. Göt. är Griums verk jemfördt med GABELENTZ och SCHULZES.
”’ Dalin (Hist. I. 23) har ett oorganiskt gufvo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
