Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160 IT BOKEN. — IV KONJUGATIONEN.
freta; Mös. Göt. fraitan (förtära, af titan, äta; se GaBBrent
och SctHurze); ÅA. Sax. fretan. Grimm upptager för Sven-
skan freter, fråt, fråte, freten (2 uppl., I. 999). Om detta är
annat än en från analogien med Tyska språk hemtad theo-
retisk sammanställning, står derhän; fråt, fråte förefalla
misstänkta. Emellertid träffas i Biblarne frätit och upfrä-
ten, hvilka former ännu någon gång ses och höras; subst.
frat kan ock förebringas, till förmån för ett starkt impf
Huruvida dock ej detta föga allmänna frat, liksom böjnin-
gen fräten, kan vara efterbildning från Tyskan, är en an-
nan fråga. Gamla handskrifter och gamla allmoge-språk,
oberörda af Tyskt inflytande, vilja ej kännas vid någotde-
ra. Det Isl. frata (pedere), fret, frat, detsamma som vårt
dialektiska frata, har en med freta knappt förenlig bety-
delse.
mieta, meta; Mös. Göl. mitan, mita, mat, metum, mitans; Isl.
meta, met, mat, (måtom, meta), metenn. VGL. I. G. B.9:
4 miete, ÖGL. B B. 17: 4 mieta, Upl. L. Kg. B. 10:
2 mete; pg. B. 7: 2 meter; Vestm. L. I. B. B. 39
sum metanz men matu (som värderingsmän mätte); Svdm.
L. Kg. B. 4: 4 sum bo oc huus matu; Upl. L. pg. B. 8
pr. metin; ÖGL. Vab. 20 pr. mietit. De nu likväl säl-
lan begagnade mäten, mätit, vittna om fornböjningen, som
för öfrigt visar sig i mått, måtta (Isl. måti) m. fl.
seia (se); Mös. Göt. saihvan, sarhva, sahv, sehvum, saihvans.
Jfr. 3 konjug. (s. 148).
H Isl. klassen: lata, grata, heta, blota, rapa, leka, falla,
halda, svepa, blasa, blanda, hengia, fanga, ganga, sa, rod,
gnoa, groa, snoa.
lata (låta); F. Hög-T. lazan, lazu, liaz, liazumes, lazaner;
F. Fris. leta, let, lit eller let, leten, leten (se RicertHorrr,
något afvikande från Rask, Fris. Spr. s. 78); Isl. låta, let,
let, tom, leta, låtenn. I vårt fornspråk oftast lata, dock
ej sällan leta; later o. s. v.; i Runor lit eller lat, i van-
lig skrift let, mera sällan let eller lot; i Runor litu eller
latu, annars letu o. 8. v.; lete; latin, någon gång letin.
Vokalen e&, i infin. och dermed sammanstämmande former,
bar, ehuru ej allmännare, följt språket under alla dess skif-
ten, och är visserligen nu utträngd ur skriftspråket, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
