Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 II BOKEN. — 1V KONJUGATIONEN.
visa sig; och man kan ej alltid göra sig reda för, om be-
greppet framkallats af örat eller ögat; t, ex. det låter illa
(höres illa, ser illa ut) för honom. Af det adjektift tagna
tystlåten erfares, att begreppet: förhålla sig, är det förmed-
lande. Man finner, hvarföre det som arkaism bibehållna
subst. later (beteende, åthäfva; jfr. L. gestus, af gerere), från
att vara ett föremål för synen, blifvit ett för hörseln; så
att låt nu betecknar: ljud; dock är grann-låt ett ämne
egentligen för ögat. Det Isl. leti betyder: åtbörd, förställ-
ning; äfven, liksom vårt läte: ljud o. s. v. Icke otroligt
är emellertid, att T. subst. laut och verbet lauten kunnat
medverka till den i senare tider uppkomna begrepps-skil-
naden, hvilken dock ej är sådan, att den bör föranleda en
skiljaktig stafning, hvars ringa lämplighet röjer sig jemväl
deruti, att söndringen icke sträckes utöfver gränsen af lät,
i den rena betydelsen: ljöd; ty om än någon skrifver:
det let illa, då han spelade, så skrifver ingen: han utlet
sig, knappt: det let på honom. — I den reflexiva formen,
vare sig suffigerad eller icke, uppenbarar sig ock den ur-
sprungliga enheten; t. ex. Cod. Bur. s. 494 let sik (sade
sig, visade sig, låtsade) uara bestan georgå ven; Bonavent.
8. 4126 laatir sik vara godhan ok darar (dårar) idher;
Gottl. L. 22: 7 oc latz (säger sig) sifan hafa kient mann;
Alex. s. 470 & hurw han latz (låtsar) wara sleter. Sjelf-
va ordet låtsa (jfr. s. 117) är blott en vanställning af det i
talspråket begagnade låtas (låts), som förr skrefs latas, Isl. låtaz.
grata (gråta); Mös. Göt. gretan, greta, gaigrot . (gret), gaigro-
tum, gretans; Isl. gråta, gret, gråt, gretom, gråta, gråtet.
Bonavent. s. 454 grata; 77 gret (gret); greto; 154 vm
thu viste hwat thik skal owirganga. tha grete oc thu;
Cod. Bildst. s. 344 gret, 275 gretu; Gust. I:s Bib. Math.
26: 75 greet, 4 Sam. 25: 4 begreto (jfr. exemplen un-
der lata). Vissa dialekter hafva impf. gråt. Från detta
intransit. verb härstammar ett transit. och svagt gröta (Isl
greta, få någon att gråta, bedröfva); t. ex. St. Rimkr. 48:
2 wy viltom ey marskins hierta gröta; Cod. Bur. s. 508
mik gröter (imperson.) af glepi; St. Rimkr. 37: 4 en man
war aldreg swa illa grötter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
