Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 BOKEN. — IV KONJUGATIONEN. 105
svepa; F. Ned. Sax. suepan (sopa), suepu, suep, suepun, suep-
an; Isl. sveipa (svepa), sveip (presens), svep (impf.), svepuwm
(enligt Grimn, 2 uppl, I. 943; impf. sveip, enligt Rask, Ån-
visn. s. 286), sveipenn. Der detta verb i Svensk fornskrift
förekommer, eger det, såsom nu, 2 konjug:s böjning; men
i aflägsna landsorter höres sveipa, impf. sveip; eller sve-
pa, svöp, oftare svep, äfvensom svepin eller svepen.
blasa ; Mös. Göt. blesan, i ufblesan; Isl. blåsa, bles (blåser),
bles (blåste), blesom, blesa, blåsenn. Kg. Styr. IV. 7: 28
hwadan wäderit blas (blåser); um thet blas; i Biblarne
blås (blåser);” Upl. L. mep blasende munni. Under den
senare medeltiden träffas ofta blesa; Flores 626 thy nu bles bör
(blåser god vind) fra lande; Gamla Ordspr. 604 dödhrin
blese ey i ludh for sik (döden blåser ej i lur för sig, för-
kunnar ej sin ankomst); impf. oftast bleste eller bleste, i
Biblarne omvexlande med blåste. Flere allmogespråk hafva
i behåll impf. bles; äfven ett och annat, som saknar pre-
sens blås, hvilket fins i Dalskan, der part. är bläsen. För
öfrigt vittnar det nästan allmänt begagnade bortblåsen om
detta verbs starka forn-böjning. Någon öfvergång af å
till ä tillåtes icke numera, uti den allmänna Svenskan.
blanda; F. Ned. Sax. blandan, blandu, blend, blendun, gidlan-
dan; Isl. blanda, blend (blandar), blétt (blandade), blendom,
blandinn (jfr. Gloss. till Edda Sem.; Rask, Anvisn. s. 286;
Grinn, I. 943, 919). Något härmed jemförligt, af starka
former, har icke i vår litteratur kunnat upptäckas.
hengia (pendere, hererc); Mös. Göt. hahan (suspendere), haha,
haihah, hoihahum, hahans; F. Hög-T. hankan, hanku, h-
anc, lankumes, hankaner; 1sl. hånga (pendere, heerere),
hängi (hänger), hekk (hängde, hang), hengom, henga, hång-
enn. NVGL. I. p. B. 2: 4 bryti skal vppi hengie (gårds-
fogde skall hänga uppe, i galge); K. B. 410 pr. hengir
klocka; Upl. L. V. B. 7: 5 nu henger fe a garfpi dött;
VGL. IV. 48: 7 hPa hengi oc allir (då må alla hänga);
Bjärk. R. 48 lösi sin hals mep XL markum celler hengi.
" I Tecnérs qväde vHalkan» finner man uttrycket: Lärdomen blås bort:
i stället för blåser bort. Det är, som man ser, en arkaism, i stället för
poetisk frihet. Många egenheter i TeGnérs skrifsätt kunna på samma
sätt förklaras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
