Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106 II BOKEN. — IV KONJUGATIONEN.
Att hos oss stammen i detta verb gemenligen varit c&, ej
a (Isl. å), göres sannolikt af dessa och flere likartade
exempel; men efter stark form lärer man i den äkta forn-
skriften fåfängt spana. Redan i Cod. Bur. brukas Aengde,
lika väl i intransitif som transitif mening; t. ex. s. 401
Per han hengde ii vepreno. Emedlertid har Cod. Bur. s.
470 både hangia och hengia; och af vissa omständigheter
antydes, att ett a, motsvarande Isl. a eller å, tillvarit an—
tingen såsom grund-ljud eller vexel-ljud. = Till exempel
derpå må anföras det i de båda behandlingarna af VGL.
förekommande subst. hangi, i det allitererade talesättet til
hugs ok til hange (i st. f. hanga; jfr. Isl. hängd), till hugg
och till hängning. <Likaledes kan man åberopa det nu
brukliga subst. hank, verben hanka, hångla m. fl., hvilka
tyckas ega beröringar med hänga. «Härtill kommer impf.
hang eller hank (pependi), som i några dialekter förefins,
och stundom, det förra mnemligen, i senare århundradens
skrifter är användt; till och med i TeGnérs nya dikt, Ger-
da, läses: men i hvalfvet hang. Hvardagligt höres det
hang och slang (det hängde och slängde). I Danskan lä-
rer hang vara temligen gammalt (jfr. Petersen, Dan. Spr.
Hist. I. 470). Derutöfver blir, af Botin och andre gram-
matici, upptaget ett supin. hungit, hvilket, så vida det verk-
ligen står att någonstädes uppvisa, och icke, såsom åtskil-
ligt annat, är ett grammatiskt påfund, antingen vore, så-
som Grimm synes antaga för hela themat »hänger, hang,
hunge, hungen», en oorganisk flexion (I. 999); eller möjligt-
vis lemning af en i öfriga German-språk förlorad böjning,”
i enlighet med Grimms theoretiskt uppstälda Mös. Göt. for-
mel hingan (teneri), hang, hungun, till hvilken han räk-
nar Isl. hånga (I. 60). Det förra alternativet har likväl
större sannolikhet, och understödes af Isl. hångenn. Inskränkt
till egna tillgångar, kommer man lätt till ett thema:
hengia, hang, hangum (d. v. s. hångum), - hengin, hörande
till den 4:a Isl. klassen; likväl ej mindre genom &, än af-
ledningen i, häntydande på ett tillstånd, som ej varit ur-
” LATHAN upptager för Engelskan ett obrukligt hing, såsom presens till
se sing. hang, pl. hung (The English Language, London 41848, s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
