Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170 11 BOKEN. — IV KONJUGATIONEN.
vaka? Mös. Göt. vakan (vigilare; se GABeLentz och ScHuuze); A.
Sax. väcan (nasci, oriri, suscitari), vace, voc, wvocon, vacen
(Grimm I. 896, II. 41). Isl deremot har vaka (vaka), vaki,
vakta, vakinn (Basz, Vejledn. s. 54). VGL. I. K. B. 145
pr. vaka; Cod. Bur. s. 44 Apostoli wacto (vakade) iuir hen-
ne; St. Rimkr. 40: 4 ther wider wordho the wakne (vak-
ne, väckte). Imperat. vak (vakna) upp röjer en äldre böj-
ning (den nuvarande är annars 4 konjug.); men antyder,
liksom det äfvenledes fortbestående vaken, icke ovilkorligt en
stark; så sannolik visserligen en sådan kan vara. Till det
Å. Sax. väcan närmar sig, om än icke genom böjningen,
dock genom betydelsen, Göta dialekternas väcka, wväcka till
(spritta till, af skrämsel eller öfverraskning), väckte, väckt,
samt väcken (lättskrämd, fallen för att väcka till). För öf
rigt lyda under ett starkt verb subst. vak, vakt, verben vakta;
väcka (Flores 1476 vekkia, Isl. vekia) m. fl.
skaka; F. Ned. Sax. skakan, skaku, skok, skokum, skakan;
Isl. skaka eller skekia, skek, skök, skekenn. Exempel på
stark flexion i Svenskan äro icke för handen.
auka, ökia; Mös. Göt. ana-aukan, ana-auka, ana—aiauk, ana-
aiaoukum, ana—aukans; Isl. auka, eyk, isk (ökade), iukum,
(enl. Rasz, Vejledn. s. 62; iskum enl. Grimm, I. 943), iyka,
aukenn; i gammal Isl. brukades äfven den svaga formen,
t. ex. Sn. Edda s. 5 aukapiz mannfölkit. Af detta i alla
tider hos oss vacklande verb ses undantagsvis det starka
part. öken, i den särskilda bemärkelsen: pregnans; hvilken
betydelse jemväl tillhörer A. Sax. eacen (se Grimm I. 896)
Stället, i Cod. Bur. s. 614, är så lydande: ok sialuar (sjelf)
ii mopor liue folkomin bape at (till) viti ok valde fra pe
stund moper var först öken mep hanom. För öfrigt läses
i. Gottl. L. 20: 25 aukas (på Gottland heter det ännu
avkä), Cod. Bur. s. 3 ökia, VGL. II. p. B. 58 ökie; Upl
L. ökis; Gottl. Hist. 4: 7 aucaPpis, Ansgar. 4: 4 ökadis, 7:
9 öktis, Cod. Bur. s. 4146 öktes, VGL. IV. 46: 9, 40 öcte;
S. Birg. Up. 4: 34 ökt. Ordet böjes nu, ända igenom, biå-
de efter 4 och 2 kunjug.; hvilket ensamt kunde gifva nå-
gon liten misstanke om en från båda skild böjning i forn-
tiden. Hurudan åter denna varit, i impf., är en fråga åt
framtidens forskare. — Från detta verb härleder sig utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
